Judy Wajcmans bok Pressed for time har undertiteln ”The acceleration of Life in Digital Capitalism” och handlar just om vad kapitalistisk och teknologisk utveckling får för tidsliga konsekvenser.
Wajcman utgår från en rad grundantaganden:
- Väldigt lite av våra liv är oberoende av teknologi. Den är helt sammanflätad med vår tillvaro.
- Teknologi är i sig varken frigörande eller förslavande, utan blir vad vi skapar och använder den till.
- Teknologi är ett resultat av sociala relationer och materiella omständigheter. Den är planerad, producerad, använd och styrd av människor
- Tidsliga maktrelationer uppstår inte på grund av teknologi. De är snarare inbyggda i teknologin, medvetet eller omedvetet, redan från början.
- Förhållandet mellan teknologisk utveckling och tidsligheter är dialektiskt, inte teleologiskt. Det finns inte syfte som leder till ett visst resultat, utan de påverkar och omformar varandra.
- Tidsliga resurser är ojämnt fördelade.
När det gäller att hantera de här förutsättningarna hänvisar Wajcman till Donna Haraway som menar att ”frågan inte längre är om vi ska acceptera eller bekämpa teknovetenskap, utan hur vi kan engagera oss strategiskt i den och samtidigt vara de argaste kritikerna”.
Wajcman menar också det ofta lönar sig att tänka på teknologi som något vardagligt och inte som något generellt eller nödvändigtvis högteknologiskt. Hon frågar sig varför ångmaskinen, elektriciteten och datamaskinen fått så mycket mer uppmärksamhet än exempelvis tvättmaskinen, barnvagnen eller kondomen.
Det här påminner om medialiseringsforskare som Vincent Mosco och André Jansson som menar att tekologi blir verkligt mäktig när den smälter samman med vår vardag. Diskussioner om teknologi och hastighet handlar ofta om datakommunikation, men hur många tänker på hur mycket tid och vems tid som sparas av en tvättmaskin? Detta är givetvis också en jämställdhetsfråga.
Det Wajcman främst är intresserad är ”tidspressparadoxen”. Omfattande forskning visar att människor känner sig allt mer stressade och som att tiden inte räcker till. Detta trots att arbetsdagen varit ungefär lika lång i väldigt många år. I Sverige infördes exempelvis åttatimmarsdagen 1919. Vi har dessutom tillgång till en massa teknologi, som åtminstone skenbart, frigör tid åt oss.
Så varför känner vi den här pressen?
Wajcman nämner en rad olika skäl. Dels är det en jämställdhetsfråga. Kvinnor känner mer tidspress än män. Det beror delvis på att de förvärvsarbetar mer än tidigare, men fortfarande tar mest ansvar för det oavlönade hemarbetet. Vissa jobbar mindre hemma, men inte motsvarande förvärvsarbetstiden. Män jobbar mer hemma än tidigare, men inte heller detta äter tillnärmelsevis upp kvinnornas utökade arbetstid. När kvinnor börjar förvärvsarbeta får de alltså mindre tid över än de hade tidigare.
Ett annat skäl Wajcman nämner är olika typer av normer. Vissa av dessa omfattar konsumtion och fritid. Det anses positivt att ha en ”aktiv” fritid, men den här aktiva fritiden innebär planering, konsumtion och är dessutom i sig tidskrävande.
Wajcman går sedan igenom teknologins tidsliga påverkan på både hem och arbetsliv.
En rad teknologier har förändrat hushållsarbete de senaste decennierna, som gas- eller eldrivna spisar, tvättmaskiner, mikrovågsugnar och diskmaskiner. Även om dessa maskiner sparar tid när det gäller enskilda uppgifter har inte hushållsarbetets omfattning minskat. Det har istället visat sig att de ur ett större perspektiv snarare ändrar än sparar tid. Arbetet minskar inte, utan ägnas åt andra saker.
Det här tycker jag är en av bokens viktigaste poänger. Teknologi är inte determinerande i sig. Den existerar i – och formas av – samhället. Den sparar inte tid per automatik. Om det finns strukturer i samhället som gör att kvinnor i större utsträckning än män arbetar i hemmet kommer detta att påverka hur teknologin fungerar och används.
Även inom arbetslivet ökar tidspressen. Många yrken har omstrukturerats till följd av bland annat global konkurrens och nyliberal samhällsutveckling vilket inneburit mer arbete, men färre människor som utför det. Även om teknologin också innebär större frihet och flexibilitet för många innebär den också att många arbeten blivit mer komplexa och att kraven på att ständigt uppdatera sina kunskaper om samma teknologi ökat. Inom många området är finns också normer om hög arbetstakt och snabba reaktioner.
Om din arbetsplats med jämna mellanrum byter ”plattformar” eller om du brukar få sura påminnelser om att svara på mail känner du säkert igen det Wajcman beskriver.
Digitala innovationer kommer inte på något magiskt sätt uppfylla våra visioner om framtiden. Det som presenteras som genomgripande förändringar är istället ofta uttryck för våra politiska och sociala begränsningar, som i stor utsträckning bottnar i en ojämn fördelning av makt, tid, arbete och andra resurser.
Wajcman avslutar med att poängtera att teknologi visst kan användas för att frigöra. tid och skapa ett rättvisare samhälle. Vi måste bara komma ihåg att den blir vad vi gör den till.
Skumrask 