A
En allmänning är – till skillnad från något privat eller offentligt – utrymmen eller sammanhang där både produktion och konsumtion är fri. Där människor frivilligt och oavlönat driver verksamheten och där resultatet är antingen fritt att använda eller säljs utan vinst.
Allmänningar är sammanhang där vi slipper vara kunder.
Fördjupning:
Annonsblockering är ett sätt att slippa se reklam på nätet. Eftersom annonsblockering försvårar publikförsäljning försöker annonsfinansierade sajter få sina besökare att låta bli att använda program som döljer reklam. Det sker genom allt mellan uppmaningar och blockeringar.
För besökarna är annonsblockering ett sätt att slippa bli tvångsvarufierade samt undvika att ta del av reklam som distraherar, irriterar, stjäl tid och ibland till och med kostar pengar att ta del av.
Fördjupning:
Därför hatar Expressen Adblock
B
Betalningsanmärkning är en konsumistisk bestraffning som utfärdas av privata företag som hämtar information om obetalda skulder hos Kronofogden.
Det kan röra sig om i princip hur små skulder som helst och anmärkningen finns kvar i tre år, men kan förlängas om skulden inte betalas. Anmärkningen försvinner inte även om skulden betalas.
Den som har en anmärkning får exempelvis problem att skaffa bostad, ta lån, handla på avbetalning och teckna olika abonnemang.
Betalningsanmärkningar är en form av exkluderande design och har som syfte att skilja tillräckliga konsumenter från otillräckliga
C
D
Datalangare (Data Broker, datamäklare) är företag som säljer detaljerad information om människor. Informationen samlas främst in på nätet och i offentliga register. Den kan innehålla uppgifter om allt mellan personliga egenskaper, tillgångar och preferenser, beroende på vem den tilltänkta köparen av informationen är.
I Sverige är datalangare ett relativt nytt fenomen, men i USA omsatte branschen 150 miljarder dollar 2012. Vissa bedömare menar att intäkterna är ännu större. Redan 150 miljarder är dubbelt så mycket som landets regering lägger på övervakning. Bara i USA finns över 4000 företag som säljer data.
Fördjupning: Läskigare än NSA
Dysergi är motsatsen till synergi och innebär att något som tidigare skötts av en aktör tas över av flera som tillsammans gör ett sämre jobb. Du som efter avregleringen försökt hämta ut medicin på ett apotek och fått napp först på femte försöket vet vad jag talar om.
En naturlig följd av valskyldighet är att alternativen vi tvingas välja bland blir fler. Tyvärr blir de också sämre, särskilt inte ur ett större perspektiv. Det finns inte ett enda exempel på någon verksamhet eller tjänst som blivit bättre av att avregleras. Detta är inte så konstigt med tanke på att syftet med avreglering inte är att höja effektivitet eller kvalitet, utan att människor sa kunna tjäna pengar på sådant som tidigare skötts av samhället.
Exempel: På gatan där jag bor delar minst fyra företag ut post. Det finns ett tidningsbud, flera reklamutdelare samt två olika företag som delar ut vanlig post. Företagen har samma rutter. Ibland gör de två brevbärarna och småpratar med varandra. Trevligt, men vi hade sparat både miljö och arbete om en och samma brevbärare tagit hand om all post på gatan.
E
Ekonomisk rensning pågår i främst större städer och innebär att fattiga tvingas bort från vissa områden. Rensningen sker med hjälp av bland annat konstgjord bostadsbrist, höga hyror på lokaler och bostäder, privatiseringar, skuldsättning och exkluderande design.
E-sopor är datorer, kylskåp, telefoner, teveapparater och liknande som slängs delvis på grund av planerad kassering. Det produceras över 50 miljoner ton e-sopor varje år. En del av soporna hamnar i ”världens e-sop-huvudstad” Guiyu i Kina eller i Agbogbloshie i Ghana där soporna hanteras under svåra omständigheter och dåliga arbetsvillkor, utan större hänsyn till miljö, hälsa eller säkerhet.
Evighetsgäldenärer är personer som på grund av skulder hos Kronofogden levt på existensminimum i minst 20. De har mycket små chanser att någonsin bli skuldfria eftersom det saknas preskriptionstider för många typer av skulder i Sverige.
Det finns idag över 100 000 evighetsgäldenärer i Sverige och siffran stiger varje år. Anledningen till att de här personerna dragit på sig skulder varierar givetvis, men enligt Kronofogden handlar det ofta om arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa.
Evighetsgäldenärer är offer för en konsumistisk och privat form (statens skulder skrivs av) av rättskipning. Ett annat om än inte lika extremt exempel på detta är betalningsanmärkningar. Båda är former av exkluderande design och har som syfte att skilja tillräckliga konsumenter från otillräckliga.
Evighetsmångel är affärsuppgörelser som aldrig avslutas utan ständigt omförhandlas och ändras. Som internet- och telefonabonnemang som hela tiden byter innehåll och utformning. Nya megabyte, ringa gratis på kvällen, ny telefon om du binder upp dig på två år och så vidare. Eller erbjudanden om att byta in ditt förra köp mot ett nytt och betala en mellanskillnad.
Exempel:
Säg att du köper en ny teve. Du har inte råd att betala på en gång så du ansöker om att få dela upp betalningen på 36 månader. Två år senare dyker de upp en ny teve du vill ha. Eftersom du ganska nyligen köpt en ny tvekar du. Men företaget som säljer teven erbjuder dig tvåtusen spänn för din gamla. Du slår till och ansöker om en ny betalningsplan på 36 månader. Två år senare dyker det upp ännu en teve. Till sist betalar du för en rad teveapparater du inte längre äger för pengar du inte ännu tjänat.
Exkluderande design är platser eller föremål som konstruerats för att hålla vissa människor borta. Det kan handla om att fastighetsägare, kommuner eller förvaltare vill köra iväg migranter, hemlösa eller fattiga missbrukare. Det kan handla om bänkar som lutar så de inte går att sova på dem eller om spikar eller taggtråd som sätts upp där hemlösa brukar sova eller om hög musik som spelas eller vatten som sprutas för att jaga iväg människor.
Fördjupning:
F
G
H
I
Ideologi kan förenklat beskrivas som ”betydelse i maktens tjänst”. Att något är ideologiskt innebär att det är formulerat eller konstruerat på ett sätt som stärker maktrelationer och i en förlängning rådande samhällssystem.
Ideologi har tre huvudsakliga funktioner:
1. Att dölja maktrelationer
2. Att verka genom en rad praktiker som påverkar människors åsikter, föreställningar och beteenden.
3. Att rättfärdiga rådande ordning
Fördjupning:
Jonathan Joseph Hegemony – A Realist analysis
Jan Rehmann – Theories of Ideology
J
K
Kobolt är ett mineral som bland annat används i batterier till telefoner, datorer och elbilar. Mer än hälften av all kobolt som används i världen utvinns i Kongo-Kinshasa under mycket svåra förhållanden, ofta av barn. Kampen om landets naturtillgångar dessutom har lett till en rad krig de senaste 20 åren med över fem miljoner dödsoffer som följd.
Så visst är elbilar bra för miljön. Visst kan saker fortfarande vara ”gratis” på internet. Men inte för riktigt alla.
Konsumism eller en konsumistisk samhällsutveckling innebär att konsumtion blir en allt viktigare syssla och att vi i allt större utsträckning värderas efter vår förmåga att konsumera, snarare än efter vår förmåga att arbeta och producera. Konsumism beror delvis på att delar av produktionen flyttar från vår del av världen till låglöneländer. Det gör inte behovet att sälja det som produceras mindre. Tvärtom expanderar ekonomin vilket gör det ännu viktigare att avsätta det som tillverkas. Det blir därmed också viktigare att kontrollera marknader och de som konsumerar.
Vissa, som Zygmunt Bauman, går så långt som att beskriva utvecklingen som en konsumistisk revolution där konsumtion övertagit den centrala roll som arbete spelade i produktionssamhället.
Fördjupning:
George A Romero Dawn of the Dead
David Harvey Kapitalets gåta och kapitalismens kriser
Zygmunt Bauman Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen
Zygmunt Bauman Konsumtionsliv
Krånglopol är när aktörer på en marknad försvårar prisjämförelser för att slippa konkurrera med priset. Detta sker ofta genom en massa diffusa och svårbegripliga abonnemang. Har du någon gång försökt jämföra priser och villkor för nät- eller mobilabonnemang vet du vad det handlar om.
Begreppet (Confusopoly) myntades av seriertidiningen Dilberts skapare Scott Adams och har översatt till svenska av @felmoftan
Fördjupning:
För några år sedan gjorde myndigheten Post- och telestyrelsen ett lika tappert som naivt försök att hjälpa människor att jämföra priser på abonnemang. Såhär gick det:
”Vad hände med Telepriskollen?
PTS har tidigare haft en prisjämförelsesajt, Telepriskollen, där konsumenter kunde jämföra priser och villkor för elektroniska kommunikationstjänster.
Det blev alltmer utmanande att utveckla Telepriskollen så att den höll jämna steg med operatörernas erbjudanden och så att den kunde vara en verklig hjälp för den enskilda konsumenten vid köptillfället. PTS beslutade därför att stänga Telepriskollen den 30 april 2012 och i stället fokusera mer på annat konsumentskyddande arbete.”
Kund är vår vanligaste relation till samhället under konsumismen. Vi blir allt mer kunder och allt mindre medborgare.
Det är lätt att föreställa sig att bara företag har kunder, men faktum är att det blir vanligare att exempelvis myndigheter, sjukhus och skolor kallar de som har kontakt med verksamheterna för ”kunder”.
En orsak till detta är en förändrad människosyn. En medborgare har rättigheter och skyldigheter, medan en kund har en affärsrelation.
Den förändrade människosynen går hand i hand med ekonomiska förändringar. På ett torg som privatiseras och förvandlas till köpcentrum förvandlas besökarna exempelvis per automatik från medborgare till kunder. Samma sak händer när offentlig verksamhet ersätts med privat och vinstdrivande.
Alla människor blir dock inte kunder. Allt fler i gruppen otillräckliga konsumenterutesluts vid olika tillfällen och i olika sammanhang. De är i dessa sammanhang varken medborgare eller kunder utan snarast icke-kunder.
Fördjupning:
Kupering är den försämring och likriktning av utbudet som är en konsekvens av spotifiering. Utbudet blir ofta kvantitativt sett mindre, kvalitativt sett sämre. Som när en tjänst på nätet gör en marknadsmässig bedömning och ratar all musik som inte bedöms ha en försäljningspotential. Företaget tillhandahåller sedan resten, ofta till låg kvalitet.
Kupering är dock inte uteslutande ett nätfenomen. Ägaren till en galleria gör motsvarande gallring av butikerna kring ett torg. Ofta indirekt genom att höja hyrorna.
Ordet kupering är inspirerat av Chris Andersons begrepp ”den långa svansen” som innebär att marknaden för produkter som tidigare sålde väldigt dåligt ökar via ökad synlighet på Internet.
Fördjupning:
HBO, Spotify, Netflix, din lokala butik där de brukade hyra ut filmer men numera bara säljer godis osv
Kvasigratis är varor som påstås vara reklamfinansierade och kostnadsfria för konsumenten, men som vi i själva verket betalar för vid andra tillfällen.
Ingenting är någonsin reklamfinansierat. De pengar som kommer in via reklam betalas alltid i slutändan alltid av oss konsumenter. Kostnaden för reklamen är nämligen alltid inbakad i det pris vi betalar när vi köper varan i reklamen. Den enda skillnaden mellan en vara eller tjänst som vi betalar för direkt och en som är ”gratis” är när, inte om, vi betalar för den. Det är alltså alltid läsaren som betalar för ”gratistidningen”. Enda skillnaden är att hen gör det vid något annat tillfälle än just när tidningen plockas ned från tidningsstället.
Egentligen är ”reklamfinansierade” produkter faktiskt dyrare än motsvarande utan reklam. Inte nog med att du faktiskt betalar för dem vid ett annat tillfällle. Du utför också motprestationen att ta del av reklam.
L
M
Marknadisering är en process inom organisationer som gör att verksamheten blir allt mindre ett mål och allt mer ett medel för att tjäna pengar samtidigt som pengar blir allt mindre ett medel och allt mer ett mål.
N
Nersyn innebär att myndigheter och företag vet en hel del om dig och dina förehavanden, medan du vet väldigt lite om dem och deras. Nersynen ökar när säkerhetstjänster får ökade resurser och större befogenheter, men framförallt på grund av datalangare och sociala medieföretag. Facebook vet exempelvis mer om sina användare än någon säkerhetstjänst någonsin vetat om de medborgare den var satt att bevaka.
Nesryn kallas ibland asymmetrisk genomskinlighet, vilket är något missvisande då den här maktrelationen alltid är asymmetrisk på ett visst sätt. De med makt ser de utan. Inte tvärtom.
O
Otillräckliga konsumenter är konsumismens underklass och består av bland annat av unga utan grundskoleutbildning, långtidsarbetslösa, evighetsgäldenärer och andra skuldsatta, fattiga ensamstående föräldrar, hemlösa, tiggare, fattiga missbrukare och papperslösa migranter. Det är viktigt att komma ihåg att alla arbetslösa inte är otillräckliga konsumenter eller tvärtom. Är det någon historisk jämförelse som är relevant är det alltså inte med arbetslösa utan snarare med det av Marx med flera så hatade trasproletariatet.
Otillräckliga konsumenter fyller ingen viktig funktion inom en kapitalistisk ekonomi som exempelvis arbetslösa gör. Arbetsmarknaden behöver en reservarmé av arbetslösa bland annat för att kunna parera förändringar i produktionen. Aktiva arbetslösa fyller också en roll när det gäller att hålla löner och inflation nere. Ju fler som konkurrerar om arbetena desto lägre löner behöver de som anställer erbjuda.
Någon motsvarande roll spelar inte de otillräckliga konsumenterna. De hålls därför borta med hjälp av ekonomisk rensning, exkluderande design, betalningsanmärkningar, skuldsättning, negativ övervakning och förbud.
De demoniseras inom media och politiken och stämplas som lata, oansvariga, ovilliga att arbeta eller ”göra rätt för sig” eller till och med kriminella och farliga.
Demoniseringen ger upphov till politiska krav på hårdare tag, ännu mer ekonomisk rensning och ännu skarpare uppdelning mellan tillräckliga och otillräckliga konsumenter vilket leder till ytterligare demonisering. Och så vidare.
Fördjupning:
Zygmunt Bauman Konsumtionsliv
Alejandro González Iñárritu Biutiful
P
Planerad kassering
En strategi som innebär att producenter medvetet förkortar livslängden på varorna de tillverkar. Syftet är att öka försäljningen genom att tvinga konsumenter att köpa varorna om och om igen
Strategin introducerades på 20-talet när glödlampan medvetet försämrades i större skala. En kartell av tillverkare kom överens om att mer än halvera livslängden för att få konsumenterna att köpa fler glödlampor.
Förutom att medvetet tillverka produkter av låg kvalitet finns det flera andra sätt att förkorta livslängden, som att göra apparater svåra att öppna, ständigt ändra olika format eller höja reparationskostnaderna. Eller att bara tillåta särskilt utvalda reparatörer som tar ungefär samma betalt som vad det kostar att köpa en ny produkt.
Fördjupning:
The Light Bulb Conspiracy
Publikförsäljning är en typiskt konsumistisk finansieringsform. Företag eller institutioner som på något vis förmedlar reklamplats säljer sin publik till annonsörer.
En reklamfinansierad tidning säljer sina läsare, en tv-kanal med reklamavbrott säljer sina tittare och en tågstation med reklamtavlor säljer sina resenärer. De tar betalt för att leverera så kallade målgrupper – en noggrant beskriven och avgränsad grupp människor – som tar del av reklambudskapen.
När något helt finansieras med reklam – som exempelvis tidningen Metro – är det inte tidningen som är varan utan uteslutande läsarna
Q
R
Reklam är konsumismens viktigaste kommunikationsform. Vi utsätts för upp till 20 000 reklambudskap om dagen. Den fyller flera viktiga ideologiska funktioner som att rättfärdiga rådande samhällssystem, öka konsumtionen och att detaljstyra människors arbete med att konsumera. En stor del av reklamens påverkan sker via våra kroppar. Genom att få oss att tänka på dem. Genom att få oss att vilja förändra dem.
Är jag för tjock?
För smal?
Har jag för fula kläder?
För gamla kläder?
Luktar jag svett?
Fel färg?
Fel kön?
Fel ålder?
Har jag mjäll?
Dålig andedräkt?
Gula tänder?
Ser jag ut som badbyxmodellen på bilden?
Vad kan jag konsumera för att ändra på saken?
S
Slippavgit är när du betalar för att slippa något.
Tänk att du går in genom bakdörren på din illa butik. Du tänder i lokalen och sätter igång kassaapparaten. Låser upp entrédörren och rättar till varorna i skyltfönstret. Precis när du ska vrida öppetskylten åt rätt håll tränger sig två kraftiga män i träningsoveraller in. Medan den ena välter en hylla, delar den andre ut en örfil och ett erbjudande du inte kan tacka nej till. Mot en summa pengar varje månad slipper du fler besök.
Barbariskt? Kanske, men också en allt vanligare affärsmodell. Vi betalar i allt större utsträckning för saker vi vill slippa. Några spänn för att bli av med jinglar mellan låtarna. En förstaklassbiljett för att slippa hundar och fembarnsfamiljer. En extra slant för tevekanaler där filmerna inte bryts av reklam. En utsläppsrättighet för att slippa lite ytterligare miljöförstöring.
Saker vi köper för att slippa dåligt samvete är oräkneliga.
Vi jobbar några timmar för att kunna köpa saker vi behöver och vill ha, sedan ytterligare några för att ha råd att betala slippavgifter. Fler och fler kommer att sluta producera saker vi vill ha för att istället producera saker vi vill betala för att slippa. Världen håller på att förvandlas till en enorm version av den där killen som hotade döda sin söta kanin om inte folk satte in 10 000 dollar på hans konto.
Spotifiering innebär att något som varit fritt eller allmänt hägnas in, kuperas, kodas och beläggs med en avgift, ofta en slippavgift.
Allt mer av vårt gemensamma inhägnas och privatiseras. Som internet och torg. Eller musik, film och litteratur.
Ett torg glasas in och blir galleria. En park blir parkeringsplatser. Bänkar på en allmän plats flyttas och förvandlas till sittplaster inne på ett café.
När detta sker förändras utbudet. Det blir ofta kvantitativt sett mindre, kvalitativt sett sämre. En tjänst väljer ut musik från internet, gör en marknadsmässig bedömning och ratar allt som inte bedöms ha en försäljningspotential. Företaget tillhandahåller sedan resten, men till låg kvalitet.
Ägaren till en galleria gör motsvarande gallring av butikerna kring ett torg. Ofta indirekt genom att höja hyrorna.
Inte nog med att utbudet försämras. Det dyker också upp regler för hur det får användas. Som uppföranderegler i gallerior. Eller tekniska begränsningar som styr och begränsar användandet. Som kopieringsskydd på musikfiler eller regionskoder på dvd-filmer.
Ibland är reglerna uttalade och väl kommunicerade. Exempelvis genom förbudsskyltar eller avtal för användning. Ibland är de mer subtila, ibland outtalade. Som de normer som påverkar hur vi beter oss i offentliga miljöer. Som kan skilja sig åt beroende på om vi betraktas som ”konsument” eller ”medborgare”.
Det som spotifieras beläggs sedan med en avgift, ofta en ekonomisk sådan. Som när vi prenumererar på en tjänst eller laddar ner appar till telefonen. Ibland handlar det om någon annan motprestation, som att ta del av reklam för att få tillgång till musiken på Spotify eller i den tidning som helt ”finansieras” genom reklamintäkter.
Andra gånger måste vi köpa en kopp kaffe i utbyte mot någonstans att sitta eftersom de enda sittplatser som finns kvar i centrum är belägna inne på kaféer. Ytterligare gånger handlar det om slippavgift, det vill säga att vi betalar för att slippa exempelvis reklam i filmer eller mellan låtar.
T
Tvångsvarufiering innebär att du förvandlas till en vara varje gång du tar del av reklam. Den som tillhandahåller reklamplats säljer mottagarna av reklamen till annonsör. Vår relation till organisationer eller företag som tillhandahåller reklamplats kan alltså något motsägelsefull vara både kund och vara.
U
V
Valskyldighet innebär att tvingas välja bland en massa alternativ till sådant som tidigare tillhandahållits av samhället. Det kan handla om läkare, skolor, bilprovning, telefonabonnemang eller vem som ska förvalta din eventuella pension. Väljer vi att inte välja, väljer någon annan åt oss.
Alternativen vi är skyldiga att välja bland är ofta privata och har som syfte att generera pengar åt sina ägare. Valskyldighet innebär alltså också att vi förvandlas från medborgare till kunder.
Ta telefoni till exempel. En rad företag erbjuder abonnemang. Målet för företagen är att tjäna pengar genom att erbjuda tjänster. Pengarna är målet och verksamheten är ett medel.
Hade det funnits en allmännyttig organisation som erbjöd telefoni skulle syftet istället vara att just erbjuda telefoni. Pengarna som rullade in skulle användas för detta syfte. Inte hamna i någons fickor. Avgifterna för exempelvis fast telefoni skulle vara mycket låga eftersom infrastrukturen redan är byggd. Dessutom skulle organisationen spara en hel del pengar på att inte göra reklam.
För oss som ringer skulle detta inte längre innebära valskyldighet utan valfrihet. Det vill säga friheten att inte behöva välja.
Skumrask 