Om du tittar riktigt noga på de här bilderna från Vasagatan i Göteborg ser du spår efter en bänk. Den stod där för bara någon vecka sedan och användes flitigt av människor som slog sig ner, snackade med kompisar, rökte en cigg eller bara tog det lugnt.
För flitigt kanske. Någon har ju beslutat att ta bort den. Den absolut vanligaste formen av exkluderande design är inte att göra saker svåra att använda, otillgängliga eller till och med farliga, utan att bort dem helt och hållet.
Är det inte ironiskt att bänkar i offentliga miljöer tas bort när de används som just bänkar. För det kan väl aldrig vara så att det var fel sorts människor som använde dem?
Exkluderande design är platser eller föremål som konstruerats för att hålla vissa människor borta. Det kan handla om att fastighetsägare, kommuner eller förvaltare vill köra iväg migranter, hemlösa eller fattiga missbrukare. Det kan handla om bänkar som lutar så de inte går att sova på dem eller om spikar eller taggtråd som sätts upp där hemlösa brukar sova eller om hög musik som spelas eller vatten som sprutas för att jaga iväg människor.
Skumrask 