Årets album 2008

Skull Disco – Soundboy’s Gravestone Gets Desecrated By Vandals
Deadbeat – Roots And Wire
Loco Dice – 7 Dunham Place
Carl Craig & Moritz von Oswald – ReComposed
2562 – Aerial
Tricky – Knowle West Boy
Sten – The Essence
Claro Intelecto – Metanarrative
Benga – Diary Of An Afro Warrior
Sasha Funke – Mango

5Kommentarer

Lägg till din

1

Andy den 18 mars, 2009 kl. 16:53

Kul med albumtips, jag hade missat några av de där så man får väl glida förbi What/Waffles och spana lite. Mer musikskriverier, va!

Är tveksam till Carl Craig dock, även om han är en tung dj. Men jag gillade Stens album. Och Loco Dice.

Själv är jag tillbaka på de gamla-gamla detroitgrejerna nuförtiden. Och The Other People Place (Stinson/Drexciya) knäcker verkligen allt.

Andy @ futurist.se
2

Fredrik Edin den 19 mars, 2009 kl. 09:03

Det blir mer musik framöver! Vad är What/Waffles?

Carl Craig kanske inte gör så jättespännande saker nuförtiden. Den här gången hade han säkert god hjälp av Maurizio (som förhoppningsvis är tillbaka). Skulle gärna se att Craig började göra lite grejer i stil med Paperclip People.

Detroit kan man nog aldrig få nog av. Ska kolla in The Other People Place. Tack för tipset!
3

Andy den 22 mars, 2009 kl. 23:25

What och Waffles är två (separata) bittorrent-trackers med musikinriktning. Slutna, men trots det hyfsat välkända/-använda bland dagens kids, tror jag. Det är på sätt och vis synd med slutenheten men det är ingen omöjlighet att hitta in och det är hög kvalitet på varorna. 🙂

Skrev några bloggrader om The Other People Place/Drexciya häromdan, med tillhörande ljud. Väldigt lugnt och mörkt stuk på det han gjorde under det namnet, men jag gillar’t.

Apropå detroit såg jag just att Derrick May ska lira i Köpenhamn snart. Det vore ju nåt, om han inte gått och blivit trött och oengagerad på äldre dar.

Shit, Paperclip People har jag bara lyssnat litegrann på i mina unga år, och sen glömt bort helt. Blir lätt så med äldre grejer. Tur att det finns folk som påminner en ibland.
4

Fredrik Edin den 23 mars, 2009 kl. 06:23

Min absoluta detroit-favorit är nog annars Robbert Hood och då främst de tidiga grejerna som Spectral Nomad, Minimal Nation och The Pace / Wandering Endlessly. Basic Channel hade aldrig låtit som de gör utan Hood.

Läste din blog om Drexciya och var tvungen att leta rätt på skivorna på vinden, haha.

Du råkar inte ha en invite över till nån av trackerna? Köper (fortfarande!) det mesta på vinyl, men inte allt…
5

Andy den 31 mars, 2009 kl. 17:07

Ja, jag älskar också Hood.
En annan godbit från den tiden var ju Reel by Real (Juan Atkins och M. Bonds från Aux 88), typ:

Äkta gammeldags. Man börjar bli gammal.

Skicka ett mail från den adress du vill regga dig med så kan jag fixa inviten.