Efter zombies och vampyrer är det dags för nästa stora skräckfilmsmonster. Arbetarklassen.
Eden Lake handlar om Jenny och Steve, ett präktigt medelklasspar som ger sig ut i naturen för en romantisk weekend. De har fina, bestämda åsikter om allt mellan gated communitys och aga. Självklart vet de också vad som är bäst för andra.
Steve är en streber som gillar att peka med hela handen, medan lågstadielärarinnan Jenny är en välmenande huvudet-på-sne typ. Tillsammans utgör de en vänsterliberal version av good cop – bad cop. De är så överlägset nedlåtande att jag bara längtar efter det oundvikliga öde som snart ska drabba dem.
Filmens monster, ett lokalt cykelburet tonårsgäng, är försedda med alla tänkbara klassmarkörer. Sneda tänder, brötiga hundar, fotbollströjor, övervikt, grötig dialekt och dålig musiksmak. Jenny och Steve ser däremot ut som om de är uppfödda på dyr ekologisk mat och regelbundet besöker den engelska motsvarigheten till Sats.
Självklart är inte Eden Lake stor nog för alla…
Skumrask 