Kolonisering med tid innebär att införa en tidsordning som andra måste följa. Vi har exempelvis en global världstid med olika tidzoner samt olika typer av kalendrar. Lokala exempel på kolonisering med tid är exempelvis öppettider, tidtabeller och liknande.
Vi är så tidskoloniserade att åtminstone jag sällan reflekterar över vad olika tidsliga begrepp egentligen betyder. Vad menar någon när hen säger ”år” till exempel? Här är några möjliga svar
Ett år:
365 dagar förutom vart fjärde år då det är skottår och med 366.
Ett år:
Ungefär den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt solen.
Åratal:
Du måste känna både personen som uttalar det och sammanhanget det uttalas i för att kunna avgöra
För flera år sedan
Samma som ovan men troligen åtminstone tre år
För om åren
Beroende på personens ålder, men kan vara för jättelänge sen
Årligen:
Återkommande varje år (förutom i undantagsfall vid exempelvis pandemier)
Ett stjärnår eller sideriskt år
Jordens omloppstid runt solen i förhållande till stjärnorna. Det sideriska året varierar något i längd eftersom jordens bana påverkas av gravitation från andra kroppar, men medelvärdet är 365 dygn 6 timmar 9 minuter och 9,7676 sekunder.
Ett tropiskt år
Jordens omloppstiden runt solen i förhållande till vårdagjämningspunkten (som flyttar sig vilket gör att det tropiska året är kortare än stjärnåret) eller 365 dygn 5 timmar 48 minuter och 45 sekunder. Även detta är ett medelvärde.
Ett anomalistiskt år,
Jordens omloppstiden relativt till då jorden befinner sig närmast solen, vilken i snitt är 365 dygn, 6 timmar, 13 minuter och 49 sekunder
Ett julianskt år
365 dygn och 6 timmar eller 31 557 600 sekunder. Medelvärdet av årets längd i den julianska kalendern, vilken under 400 år har 100 skottdagar (alla sekelskiftesår är skottår). Skottdagarnas funktion är att hantera de 6 timmarna. I Sverige använde vi den julianska kalendern från 1000-talet fram till 1753.
Problemet med den julianska kalendern är att året är 11 minuter längre än ett stjärnår. Det här kanske kan verka som en bagatell, men på 128 år har den här skillnaden växt till ett helt dygn. För att korrigera det här bytte flera länder till den gregorianska kalendern, som har ett år som är närmare stjärnåret. Många länder bytte i oktober 1582 genom att hoppa över några dagar. Perioden 5 oktober till 14 oktober har inte existerat i exempelvis Spanien eller Frankrike.
I Sverige tyckte man till slut att det blev opraktiskt att ha en annan kalender än stora delar av omvärlden. 1699 beslöt man sig för att byta även här. Man ville dock gå försiktigt fram. Sverige var ett jordbruksland och många bönder arbetade efter bondepraktikan som föreskrev vissa aktiviteter vid vissa datum. Planen var att ta bort några skottår för att sakta med säkert närma sig dem gregorianska kalendern.
Problemet var att man glömde att ta bort skottdagen både 1704 och 1708 så under en period hade vi en kalender, den svenska kalendern, som var tio dagar efter den gregorianska och en dag före den julianska.
Väldigt dumt tyckte dåvarande kungen Karl XII och beslöt att återgå till den julianska. Detta ordnades genom att lägga till en dag, 30 februari 1712, ett datum som alltså bara funnits en enda gång.
Till slut fick man dock nog av att vara 11 dagar efter och 1753 beslöt man sig för att byta igen. Den här gången var man inte minsta försiktig utan strök helt sonika sista delen av februari. Perioden 18 till 28 februari 1753 har alltså inte existerat i Sverige.
Ett gregorianskt år
365 dygn, 5 timmar, 49 minuter och 12 sekunder (medelvärdet på årets längd i den gregorianska kalendern som under 400 på varandra följande år har 97 skottdagar, där vart fjärde sekelskiftesår är ett skottår.
Det här är alltså kalendern vi använde nu. Att olika länder bytt kalender vid olika tillfällen har givit upphov till en del märkligheter. Exempelvis dog författarna William Shakespeare och Miguel de Cervantes samma datum, 23 april 1616, men med tio dagars mellanrum.
Carl von Linné föddes 13 maj 1707 enligt den då gällande Svenska kalendern. Han verkar dock själv ha föredragit den julianska och anger 12 maj som födelsedag i sina anteckningar. När han dog hade vi hunnit byta igen och just när det gäller Linné verkar det som att den gregorianska kalendern gäller retroaktivt. Man firade exempelvis hans 300-årsdag 23 maj 2007.
Slaget vid Poltava utkämpades 28 juni 1708 enligt svenska kalendern, men 27 juni enligt den julianska och 8 juli enligt den gregorianska.
Ryssland började inte använda den gregorianska kalendern förrän 1918 vilket gör att oktoberrevolutionen 1917 enligt vår nuvarande kalender inträffade först i november.
Inte heller den gregorianska kalendern är exakt utan ger ett dygns fel på 3000 år. Detta kan dock komma att gå ännu snabbare eftersom jorden tydligen roterar allt långsammare.
Ett muslimskt år
354 dygn eller 12 månader Utgår inte från jordens banan runt solen utan från månens bana runt jorden, alltså en månkalender. Eftersom det muslimska året är kortare än jordens omloppstid kring solen förskjuts månaderna gradvis i förhållande till årstiderna.
Eftersom månens bana är lättare att observera än jordens är den här typen av kalendrar äldre än de som utgår från dygnet. De har använts i åtminstone 5000 år och är särskilt praktiska när det gäller att hantera saker som är beroende av månen, exempelvis fiske som påverkas av tidvatten,
Ett judiskt år
Mellan 353 och 385 dygn. Utgår från en lunisolarkalender som är baserad på både solen och månen, där solen avgör år och månen månader. För att månaderna inte ska förskjutas finns en extra månad under sju av de år som infaller under en period på nitton år. Dessutom varierar längden på två av årets månader mellan 29 och 30 dagar.
Ett kinesiskt år
354 dygn, eller ungefär 12 månvarv. Även den kinesiska kalendern är lunisolar med en skottmånad var tredje år. Det kinesiska åren representeras av 12 djur; råttan, oxen, tigern, kaninen, draken, ormen, hästen, fåret, apan, tuppen, hunden och grisen.
Djuren kopplas dessutom samma med fem element trä, eld, jord, metall och vatten vilket gör att det tar 60 åt att klara av alla möjliga kombinationer
Varför det är viktigt at också ta hänsyn till jordens rotation kring solen? Jo, då följer man också årstider vilket varit viktigt i jordbrukssamhällen. Lunisolarkalendrar är ett sätt att hantera skillnaderna mellan jordens rotation runt solen och månens rotation runt jorden. När jorden snurrat ett var har månen nästan 12. I vår kalender har man löst detta genom att helt enkelt dela in året i 12 månader. Men då tappar man helt kopplingen till månens verkliga rörelser.
I en lunisolarkalender tar man hänsyn till det här ”nästan”, vilket motsvarar ungefär 11 dagar genom att lägga till en en skottmånad vartannat eller vart tredje år.
Det skulle, åtminstone i teorin, gå att ha en lunisolarkalender utan skottmånader. Den skulle då kunna följa Metons cykel, döpt efter den grekiske astronom som tagit åt sig äran för denna babyloniska upptäckt. Metons cykel innebär att månen befinner sig i samma fas vid samma datum vart 19 år. Ett sådant år skulle följaktligen vara 19 solår (6 939,60 dygn) långt och ha 235 månader (6 939,69 dygn). Men vem skulle orka hålla reda på så många månader?
Metons cykel är ej att förväxla med sol-måne-cykeln. Ett solår är ungefär 365 dagar medan ett månår är 354. Det skiljer alltså 11 dagar vilket innebär att det tar ett 33 solår för den här skillnaden att växa till ett år. Detta innebär i sin tur (och be mig inte att utveckla detta) att solen, månen och jorden kommer att ha samma position till varandra om 33 år som de har just nu. Du som sett den tyska tv-serien Dark vet precis vad det handlar om.
Ett franskt revolutionsår
Ett år i den franska revolutionskalendern som infördes 1793. Det var lika långt som ett gregoriansk år, men varje månad var indelad i tre veckor om tio dagar och dagen i tio timmar som delades in i 100 minuter som delades in i 100 sekunder. Blev aldrig någon succé. Folket struntade in den och Napoleon avskaffade den officiellt 1806.
Ett sovjetiskt revolutionsår
Ett år i den sovjetiska revolutionskalendern som infördes 1929. Lika långt som det gregorianska, men med först femdagarsvecka och sedan sexdagarsvecka. Eftersom man ville hålla industriproduktionen igång oavbrutet saknades gemensamma lediga dagar i slutet av veckorna. Inte heller den här kalendern blev någon framgång utan avskaffades 1940.
Skumrask 