Övervakningskameran är kanske den mest klassiska formen av kontroll av offentliga miljöer. Jag menar dock att den representerar gårdagens form av övervakning.
Istället för att kontrollera alla, stängs några – de otillräckliga konsumenterna – ute med hjälp av exempelvis exkluderande design. När de skiljts ur minskar behovet av direkt övervakning genom kameror i taket.
De relativt skötsamma konsumenter som blir kvar hanteras istället med hjälp av uppmuntran i form av bland annat reklam. I urbana miljöer är dessutom arkitektur, musik och möbler utformade för att påverka beteenden och föreställningar.
Kontrollen sker ofta på frivillig basis, genom exempelvis sociala medier där vi också lämnar digitala spår efter oss hela tiden. Vi berättar var vi befinner oss, vad vi gör, vem vi umgås med och vad vi tycker.
All data vi producerar med kameror, sociala medier, kreditkort, varuscanners, kundkort och numera även smarta klockor samlas sedan systematiskt in av Datalangare. De sammanställer och säljer sedan vidare informationen till företag som vill rikta sin reklam mer precist och därmed påverka oss som tar del av dem på ett effektivare sätt.
Men vilken roll spelar media? Det återstår givetvis att undersöka, men säg att kontrollen sker i två steg:
- Exkludering av otillräckliga konsumenter
- Uppmuntran av tillräckliga konsumenter
När det gäller försatta steget exkludering har jag tidigare varit inne på hur media skapar klassklyftor beträffande produktion, konsumtion och själva innehållet i media.
Det andra steget, uppmuntran, handlar egentligen om just hegemoni i klassisk mening, nämligen att ur ett större perspektiv skapa ett samtycke kring rådande samhällsutveckling. Detta sker ofta på ett mer eller mindre omedvetet plan genom nyheter med fokus på konsumtion. Ett typexempel är katastrofbevakning där vinkeln handlar om hur turismen kommer att påverkas.
Men det sker också bland annat genom renodlad reklam, produkttester, börsreklam lätt förklädd till journalistik, annonser som är anpassade till nyheter och i värsta fall nyheter som är anpassade till reklam.
Ett annat typexempel är hegemonin kring bostadsmarknaden, där väldigt starka ekonomiska och politiska krafter driver en utveckling i samspel med medias bostadsbilagor, heminredningstips, räntebevakning och otaliga program om renoveringar. Läs mer om detta här.
Exakt vilken roll media spelar i det här avseendet på just ”mitt” torg återstår att ta reda på.