Påverkas torg eller tidning av vilka som äger dem? Påverkas de av varför ägaren äger dem? Påverkas ett torg eller en tidning av hur de finansieras? Det är retoriska frågor. Självklart gör de det. Men hur?
Hur påverkar ägandet vilka röster som hörs på torget? I tidningen? Hur påverkas våra beteenden? Döljs maktrelationer? Skapas samtycke kring rådande samhällsutveckling? Hur går det i såna fall till?
Att jag nämner både tidning och torg samtidigt beror inte bara på att jag undersöker kommunikation, och då särskilt nyheter, på torg. Det kan också finnas anledning att undersöka om samma drivkrafter påverkar båda och om de påverkas på samma sätt.
Och hur vi påverkas.
När en offentlig plats privatiseras förändras vår relation till den. Vi förvandlas från medborgare till kunder. En tidning som inte säljer lösnummer utan annonser förvandlar sina läsare från kunder till varor.
Ofta är drivkraften ekonomisk. Torget eller tidningen förlorar sitt egenvärde och blir istället medel för att tjäna pengar. Pengarna förvandlas i sin tur från medel till själva målet.
Men när det gäller exempelvis torg kan det också finns exempelvis socialpreventiva skäl att privatisera, glasa in eller vända sig bort från gatan. Ett klassiskt svenskt exempel är platsen vid Fridhemsplan i Stockholm som under många år var ganska stökig och kallades ”Lilla Plattan” men som numera är Västermalmsgallerian och presenterar sig själv såhär:
Mitt i storstadens puls, i ett kvarter som aldrig sover, där hittar du mig. Min kropp består av tegel, stål och glas men mitt sinne är fritt, alltid uppkopplat och på ständig upptäcktsfärd runtom i världen. Det finns ju så mycket vackert, knasigt, roligt och otroligt att se.
Mitt medvetande finns överallt. Jag tycker, tänker och känner. Precis som du. Jag kan inte få nog av vad som händer inom mode, mat, design och teknik. Och allt det vill jag dela och testa tillsammans med dig.
Jag är Västermalmsgallerian. Det nyfikna huset.
Hur samspelar de ekonomiska drivkrafterna med de socialpreventiva? Vilka röster kommer till tals på en plats med två huvudsakliga syften, det ena att underlätta att tjäna pengar och det andra att bli av med oönskade individer och aktiviteter?
Och framförallt, vilka röster kommer inte till tals?
Vi får heller inte glömma bort att social prevention i form av exkluderande design i högsta grad också finns på offentliga platser.
Det finns en parallell utveckling inom media. Exempelvis dagstidningar förvandlas på ungefär samma sätt som ett torg som privatiseras. Från mål i sig till medel att tjäna pengar. Från att ha drivits av publicister för vilka tidningarna haft ett egenvärde till att drivas av ägare som inte bara förväntar sig vinst utan dessutom höga vinstmarginaler.
I praktiken innebär detta bland annat att lokalredaktioner och hela tidningar försvinner. Tidningar kommer ut mer sällan. Tidningarna trycks i allt mindre upplagor, även om läsande på nätet givetvis förklarar en del av detta. Journalister avskedas eller får andra uppgifter. Redigerare, fotografer och korrekturläsare avskedas.
Personal anställs av bemanningsföretag istället för själva tidningen som istället hyr in dem. Allt mer material köps in av frilansare till betydligt lägre kostnad än om det skrivits av anställda. Till så låg kostnad att bara de som har god ekonomi har råd att frilansa.
Parallellt blir gratisnyheter allt vanligare, med kortare artiklar och grundare analyser. Ofta förkortningar och förenklingar av andras material. För en växande grupp människor är dessa nyheter de enda som konsumeras. Ibland dessutom filtrerade genom sociala medier.
Precis som på torget samverkar ekonomiska och exkluderande krafter.
Till sist blir både skrivandet och läsandet en klassfråga.
Skumrask 