Jag tänker ta upp ett ämne jag lovat mig själv att aldrig skriva om. Konstnären Lars Vilks. Vilks har fiskat i grumliga islamofobiska vatten ända sedan verket ”Rondellhunden” för några år sedan, där han gjorde sitt allra bästa för att förolämpa världens muslimer. Inte nog med det. Lars Vilks konst, Lars Vilks själv och all uppmärksamhet kring honom utgör i sig ett konstverk som vi för enkelhetens skull kan kalla ”Lars Vilks” och som går ut på att pröva yttrandefrihetens gränser genom att sparka neråt med ett hånleende på läpparna. Alla som på något sätt uppmärksammar honom får detta konstverk på köpet, vare sig vi vill eller inte. Det är inga nyheter för någon som läst tidningar eller tittat på tv senaste åren.
Det hindrade dock inte friluftsmuseet Jamtli från att bjuda in Lars Vilks att tillsammans med 15 andra konstnärer medverka i utställningen Udda och jämt. När museet fick reda på att Vilks skulle medverka på en islamfientlig konferens beslöt de dock sig att inte visa hans konst på utställningen. Jag vet inte om Jamtli har någon sorts islamofobtermometer och att Vilks medverkan i konferensen fick honom att stiga från varm till het. Men tilltaget fick hursomhelst flera av de andra inbjudna konstnärerna att hoppa av i protest. Till slut var det inga konstnärer kvar och utställningen fick ställas in.
Några av de konstnärer som hoppat av menar att Vilks censurerats. Vilket på sätt och vis stämmer. Jag kan till och med sträcka mig så långt att hålla med dem. Om just den lilla detaljen. Missförstå mig inte. Jag hatar allt Vilks står för. Men det är inte ok att censurera konst för att konstnären är dum i huvudet. Egentligen oavsett hur dum i huvudet konstnären än råkar vara. Ett samhälle där konstnärer måste genomgå en ideologisk prövning är inte längre demokratiskt.
Men även om konstnärer får vara hur dumma i huvudet de vill och ha rätt till samma yttrandefrihet som alla andra finns ingen som helst skyldighet att hjälpa dem sprida sin konst eller sina åsikter. Har man problem med ”Lars Vilks” är det givetvis dumt att bjuda in honom. Dock inte tillnärmelsevis lika dumt som att först bjuda in honom för att sedan kasta ut honom.
För även om de som menar att Vilks censurerats har rätt i det lilla, har de de fel i det stora. Samtidigt som Vilks medverkan i Udda och jämt stoppas bjuds nämligen föreställningen ”Lars Vilks” på ännu en akt. Han kan återigen vara obekväm, missförstådd och censurerad med hela svenska folket. Hävda att hans yttrandefrihet begränsas trots att få människor i världen har så mycket yttrandefrihet som Lars Vilks.
En utställning på ett friluftsmuseum i Jämtland, med begränsad uppmärksamhet, ersattes redan dagen efter det blev klart att utställningen ställts in med bland annat med en stor intervju i Aftonbladet med tillhörande chat samt spektakel i SVTs Debatt. Det viktiga konstverket för Lars Vilks är ”Lars Vilks” och den stoppade utställningen bara senaste akten i hans föreställning. Och det är inte konstig att hans ”kamp för yttrandefriheten” fortsätter med tanke på den mediabevakning han bjuds på varje gång har gör något. Vissa menar att Vilks saknar omdöme, men uppenbarligen inte mer än att han kan få oss i media att skriva spaltmeter precis när han vill.
Det här är det absolut sista jag kommer att skriva om ”Lars Vilks”. Jag önskar att fler ville lova detsamma.
Ur Arbetaren #36 2012