Motionsfloden är en ständig känsla till oro. Sverige måste vara världens sämsta land att vara satiriker i med tanke på vissa motioner som våra riksdagsmän skriver.
Jag skulle också välkomna en utredning om vad det kostar skattebetalarna att riksdagsmän sitter på sina kammare och knåpar ihop långa skrivelser om att vi borde söka vinter OS för femtielfte gången eller att man ska få köra för fort ”när det inte finns någon i närheten”.
Men ibland finns ambitioner att råda bot på det verkligt stora problemen. Som den svenska avundsjukan. Finn Bengtsson och tre andra moderater har lämnat in en motion om att jantelagen ska omfattas av diskrimineringslagen.
Enligt Finn Bengtsson finns goda skäl till detta, som exempelvis:
- En av jantelagens viktigaste komponenter är avundsjuka och avundsjuka är vanligare i socialistiska länder
- Jantelagen hämmar tillväxten
- Vårt samhälle skulle behöva mer av ”den positiva feedback som finns i USA”.
Motionen öppnar även för att entreprenörer ska kunna skyddas av hatbrottslagen samt att rolandpoirierinkäli ska erkännas som minoritetsspråk.
Tyvärr drar den inte resonemanget till sin spets. Varför inte helt enkelt förbjuda alla former av avundsjuka? Det finns hur mycket som helst av den varan runt omkring oss:
- Brottsoffer som är avundsjuka på sina förövare.
- Miljön som är avundsjuk på BP.
- Invandrare som är avundsjuka på obeskjutna svenskar.
- Cyklister som är avundsjuka på stadsjeepsägare
- Sjuka som är avundsjuka på friska.
- Socialbidragstagare som av avundsjuka på folk med a-kassa.
- Kvinnor som är avundsjuka på Pär Ström.
- Utförsäkrade som är avundsjuka på sjukskrivna.
- Uteliggare som är avundsjuka på Villaägarnas Riksförbund.
- Skattebetalare som är avundsjuka på Roger Akelius
Vi lever uppenbarligen i ett socialistland fyllt av negativ feedback. Vi är dock inte avundsjuka på grund av att vi är socialister. Vi är socialister på grund av att vi är avundsjuka.