Att arbeta som kund

Som så ofta sker den intressantaste diskussionen om samhället kring bloggen Copyriot. Den här gången handlar det om automatkassor i livsmedelsbutiker. Såna där man själv registrerar sina varor i.

Den centrala frågeställningen rör om vi kan använda tekniken för att minska den nödvändiga mängden arbete, alltså om automatkassor leder till mindre arbete. Well, do they?

Några aspekter är särskilt intressanta att studera när det gäller arbete:

  • Vilken syssla som utförs
  • Hur lång tid den tar att utföra
  • Om sysslan är avlönad eller oavlönad

Så vad händer om en affär ersätter de betjänade kassorna med automatkassor? Det är tyvärr inte så att maskiner tar över arbetet. Kassorna är av ungefär samma modell oavsett om det är meningen att affärens personal eller kunderna ska sköta dem. Möjligen är personalvarianten mer automatiserad. Själva sysslan, att registrera varor, är densamma och utförs i båda fall av människor i samarbete med maskiner.

Vi kan dessutom anta att ett rutinerat kassabiträde som registrerar tusentals varor dagligen är snabbare och effektivare än någon som kanske handlar femton varor varannan dag. Det är ingen vågad gissning att anta att den sammanlagda arbetstiden med att registrera varor blir längre med automatkassor när den klumpige och orutinerade kunden som inte kan massa koder utantill ska göra jobbet.

Den stora förändringen med automatkassor är dock att kassapersonalens avlönade arbete ersätts av konsumentens oavlönade. Konsumenten arbetar dessutom på en rad andra sätt åt affären, men det är en delvis annan historia.

En automatkassa leder alltså till mer arbete som vi dessutom inte får lön för. På det hela taget en dålig affär för arbetarklassen. Hur svårt kan det vara att bygga om larmbågarna så att de helt automagiskt registrerar varorna vars pris sedan regleras mot kontot där du får din medborgarlön?