Jag gör ju då och då versioner av Foucault.
Som ibland gjort version av D&G som jag sedan gjort version av.
Som en halvtaskig AI som fått luddiga instruktioner och klipper vilt mellan strofer ur mer eller mindre relevanta texter ur en intellektuellt avskärmad sökhistorik.
Den här gången föreställde jag mig hur (min version av) Foucaults förord till Anti-Oedipus skulle låta om det var en breakbeat-mix-tape.
Skumrask 