Det dåliga samvetets spotifiering

There’s a fine line between salvation and drinking poison in the jungle.
/Gym Jones

Idag tänkte jag ta upp något ovanligt förrädiskt, nämligen det allt vanligare fenomenet att folk betalar för att kunna betrakta sig som kunder.

Ett tydligt exempel på det här hittar vi i träningsbranschen. Aktiviteter som ursprungligen är mer eller mindre gratis kostar plötsligt flera hundra kronor i månaden på Sats, World Class, 24/7 och allt vad de heter.

[Spotifiering] Att ta något som är gratis…

Att springa kostar ju egentligen ingenting. Ok, du vill säkert ha kläder och skor, men själva aktiviteten är gratis. Om du inte väljer ett löpband hos ett franchiseföretag i hälsobranschen alltså.

Styrketräning behöver inte heller kosta nåt. Du kan träna oerhört effektivt helt utan utrustning. Fråga Paolo Roberto om du inte tror mig. Eller konsultera någon av de otaliga sidor på nätet som tillhandahåller utmärkta instruktioner och tips helt gratis.

Lägger du några hundralappar har du en komplett utrustning som räcker hela livet, som en kettlebell, en stång att häva dig upp i eller kanske romerska ringar. Om du orkar kan du tillverka dem själv.

[Spotifiering] …hugga av det svansen…

Inte nog med det. Gratisvarianten av träning är ofta bättre, både kvatitativt och kvalitativt. På ett vanligt gym är de flesta maskiner konstruerade för att träna en specifik muskel genom att röra diverse kroppsdelar i en fixerad bana. De är konstruerade på ett sätt som gör det lätt att ge instruktioner och svårt att göra fel. På bekostnad av kvaliteten.

Tränar du gratis är variationerna oändligt mycket större. Rörelserna är heller inte fixerade och involverar ofta betydligt fler muskler.

Ok, det är kanske dumt att vara så kategorisk. Det går så klart att lyckas utmärkt med träningen på ett gym och misslyckas totalt med gratisvarianten. Skillnaden mellan frälsning och att dricka gift i djungeln är ibland liten, om ens befitnlig.

Men såvida du inte sysslar med någon variant av den enormt bisarra kulturformen bodybuilding sätter jag Paolos gamla susp på att du åtminstone kan få ut lika mycket utan att sätta din fot på gymmet.

[Spotifiering] …och belägga det med en avgift.

Men om det nu är så bra att träna gratis, hur i all världen kommer det sig att folk är redo att belasta sina konton med hundratals kronor i månaden för en sämre produkt? Varför betalar folk för att träna eller springa på gym?

Svaret är – och det är nu det blir riktigt konstigt – att det gör de inte. De flesta tränar inte överhuvudtaget. De betalar istället för att bedöva sitt dåliga samvete genom att betrakta sig själva som kunder på ett gym.

En vän som arbetar som instruktör på en av de större gymkedjorna berättade att endast en femtedel av de som har träningskort tränar regelbundet. resten tränar högst sporadiskt. En majoritet av dem inte alls. Det är inget unikt för det just hans arbetsplats utan ser ungefär likadant ut överallt. Eller värre.

Folk strömmar in till gymmen i januari för att infria sina nyårslöften. Sedan försvinner de igen. De har dock fått exakt den produkt de efterfrågade. Något som bedövar det dåliga samvetet. Nu är de ju faktiskt medlemmar och kan gå ner och träna när de vill. Fast de inte gör det.

Det är som om Spotifys kunder glatt skulle betala en avgift varje månad men sedan inte lyssna på musiken utan nöja sig med att kunna betrakta sig själva som ”musiklyssnare”.