Hegemopolis: CPE vs Cultural Studies

Hamlin's_Wizard_Oil_poster

Det finns ett oändligt antal sätt att analysera saker som torg eller tidningar. Ibland uppstår konflikter mellan företrädare för olika perspektiv. Jonathan Hardy redogör för en konflikt som jag tycker både är onödig och har paralleller till aktuella politiska diskussioner i Sverige och andra ställen.

Konflikten som rasat sedan 80-talet särskilt inom den brittiska akademin står mellan företrädare för CPE och Cultural Studies och handlar om kunskap, politik och hur media och andra fenomen bäst bör analyseras.

Tilläggas bör att konflikten dels ebbat ut något och att långt ifrån alla sett någon anledning att bråka. Det intressanta är att den på många sätt tangerar den stundtals bittra konflikten mellan traditionell vänster och de med ett mer intersektionellt perspektiv.

Personligen gillar jag båda sidor. CPE (och kritisk realism) utgör grunden för hur jag ser på saker i såna här sammanhang men jag älskar också företrädare för Cultural Studies som Dick Hebdige, Stuart Hall och Raymond Williams (även de som sysslar med CPE älskar Williams. Alla vettiga människor gör det).

När det gäller kunskap kan meningsskiljaktigheterna mycket vulgärt och förenklat beskrivas som en konflikt mellan ”realister” och ”postmodernister” där de förstnämnda menar att det finns en verklighet oberoende av våra tankar och sinnen och att den verkligheten går att undersöka, medan de sistnämnda menar att det kanske finns en sådan verklighet (eller i extrema fall att det inte ”finns” något oberoende av oss) men att allt vi kan veta om den är subjektivt och språkligt förmedla (jag vill verkligen upprepa att detta är en förenkling och att den långt ifrån gäller alla företrädare. Det har exempelvis troligen funnits få mer realistiskt präglade samhällsvetare än Raymond Williams).

När det gäller politik beskylls företrädare för Cultural Studies ibland för att inte ta tillräckligt stor hänsyn grundläggande ekonomiska faktorer medan CPE beskylls för att bara bry sig om klass och den organiserade arbetarrörelsen men strunta i andra politiska kamper och andra orättvisor baserade på bland annat kön, etnicitet eller sexualitet.

En av Cultural Studies stora förtjänster tycker jag ligger i mottagarnas roll i analyser av media och kommunikation. Medan CPE ofta är koncentrerade på produktionen och vilka ekonomiska faktorer som påverkar hur media ser ut och organiseras bryr sig Cultural Studies om hur media tas emot. Hur påverkad eller till och med vinklad än text än må vara tolkas den, eller avkodas för att använda ett annat begrepp, alltid av någon. Den här tolkningen innebär ofta ett motstånd.

Det är väldigt lätt att dra paralleller mellan den här konflikten och samtida politiska debatter där vissa beskylls för att bara prata om klass medan andra beskylls för att inte prata om klass överhuvudtaget. Där vissa beskylls för att ha en deterministisk syn på världen, medan andra beskylls för att vara relativister. Där vissa beskylls för att uteslutande utgå från den vite, manliga arbetaren och hans fabrik medan andra beskylls för att beskylla samma arbetare för att vara privilegierad och istället fokusera på andra personer och andra orättvisor, men helt missa klassdimensionen i detta.

Visst jag raljerar och vulgärtolkar. Men det gör också de flesta som är inblandade i debatter som rör den här typen av frågor. Enligt mig ofta helt onödiga debatter där det borde vara lätt att hitta gemensamma intressen oavsett om det handlar om inomakademiska diskussioner om media eller dagsaktuella politiska frågor.

Ja, det finns en verklighet en verklighet helt oberoende av mitt medvetande, av mina sinnen, tankar och åsikter. Jag kan veta saker om den men min kunskap kommer att vara färgad av mig själv.

Jag tror att samhällsutvecklingen i hög grad påverkas av grundläggande strukturer där vårt produktionssätt, kapitalismen, är den mest grundläggande. Vilket dock inte innebär att alla sociala fenomen eller alla orättvisor i första hand är påverkade av kapitalismen. Jag tror heller inte att det handlar om en ensidig påverkan. Det finns alltid en växelverkan, mellan strukturer och människor, mellan avsändare och mottagare. Det förekommer också alltid ett motstånd, det här motståndet kan se väldigt olika ut och ibland är motståndet steget före.

Vill du läsa mer om CPE, Cultutal Studies, skillnader, likheter, stridigheter och hur de lätt borde gå att lösa kan jag varmt rekommendera boken Cultural Studies and Political Economy av Robert E Babe.

 

FÖLJ AVHANDLINGENS FRAMVÄXT HÄR