Nightcrawler
Filmen ger verkligen ingen smickrande bild av media. Problemet är att den dessutom inte är särskilt överdriven. Årets läskigaste.
Line of Duty
Andra säsongen om de brittiska serien om polisens internutredare. Mindre tydligt en någonsin vilka som är de riktiga skurkarna (troligen alla).
Black Sails
Påkostad piratserie där de gjort extremt noggrann research, bland annat om hur piraternas ekonomi fungerar. Hade knappt börjat sändas förrän de fick klartecken för en andra säsong, vilket gjorde att all omotiverad porr och våld lyckligtvis tonades ner.
Glue
Donnie Darko möter amerikansk collegefilm möter brittisk socialrealism. Det allra konstigaste är dock blandningen fungerar alldeles utmärkt som tv-serie.
1864
Kostymdrama och Danmarks dyraste tv-serie någonsin. Handlar om Danmarks krig mot Preussen då Holstein och södra Schleswig förlorades. De historiska bitarna funkar fint, medan den del av handlingen som utspelar sig i nutid möjligen kan ses som ett sympatiskt debattinlägg.
Två dagar, en natt
En av bröderna Dardennes bästa filmer, vilket borde få massorna att välta kiosken (eller bion, trackern, eller vad du nu föredrar).
The Code
Australisk tv-serie om hackers, spioneri och storpolitik som lyckas med konststycket att inte bli töntig som serier med sådana ingredienser brukar bli. Riktigt spännande.
Rectify
Andra minst lika obehagliga säsongen i skön southern gothic stil om Daniel som suttit på death row i 19 år och som vi aldrig riktigt får veta om han är skyldig eller inte.
Någonting måste gå sönder
Filmen som bygger på Eli Levéns roman Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på platt visar att Ester Martin Bergmark är en av Sveriges intressantaste regissörer.
American Hustle
Film om ett antal riktigt dåliga hårdagar som borde kammat hem varenda skådespelar-oscar.
Girl Gone
En gång i tiden gjorde David Fincher riktigt bra filmer, som Alien 3, Seven, The Game, Zodiac och Fight Club. Sedan tappade han det helt. Men Girl Gone är ett långt fall framåt. Han får god hjälp av Rosamund Pike som är lysande i huvudrollen.
True Detective
Hade verkligen sina brister men å andra sidan var topparna högre än det mesta annat i år. Avslutningen på avsnitt fyra (tror jag) är bland de svettigaste jag sett på tv någonsin. Tänk om exempelvis präktiga Sons of Anarchy gjorts i den stilen? Skulle knappt våga titta.
Han mer eller mindre tvångsmässigt kollat på ett antal tv-serier i år. The Killing, som hållit hög kvalitet rakt igenom avslutades i samma stil. Joel Kinnaman visade att han är riktigt bra när han får vettigt material att jobba med och inte Snabba Cash eller Johan Falk. Game of Thrones är fortfarande alldeles för spretigt för att jag ska fastna. Dessutom tappade serien en hel del då Joffrey Baratheon försvann. Han sägs vara den mest hatade karaktären någonsin. Det finns ju exempelvis djävulsdyrkare, men ingen gillar Joffrey.
The Red Road var helt ok, men inget mer. Andra säsongen av Romeo och Julia i DDR, det vill säga Weisenssee gillar jag däremot men jag misstänker att det har att göra med att serien utspelar sig i ”mina” kvarter i Berlin och en släng av ostalgi
The Newsroom vars 20 första minuter av första säsongens första avsnitt lovade så mycket har ju aldrig varit i närheten av att infria löftet. Men fjärde och sista säsongen var faktiskt ganska bra. Särskilt första avsnittet. Teamet bakom Sons of Anarchy var tydligen så trötta på sina karaktärer att de ville avsluta med att plåga samtliga på ett utstuderat sadistiskt sätt under en hel säsong. Bitvis lite kul.
Jag tillbringade en ansenlig del av våren med att se Sopranos från början till slut. Kan verklugen rekommendera detta.
Absolut sämst i år:
Kingdom. Det finns ett antal diken den som gör en kampsports-såpa bör undvika att trilla i. Efter fem minuter hade Kingdom krälat runt i samtliga. Får Sons of Anrachy att framstå som interskektionell propaganda.
Skumrask 