Ledsen om jag gör någon besviken, men den här texten handlar varken om musikrörelsen, pop med politiska texter eller medveten hiphop. Den handlar om att musik spelar en allt större roll när det gäller att fostra oss till lydiga och flitiga konsumenter.
I ett första steg avlägsnas de som är så marginaliserade att de över huvudtaget inte betraktas som konsumenter. Det kan handla om tiggare, hemlösa eller fattiga missbrukare som stör kommersen. Vanligen sker detta genom olika typer av exkluderande design, men även här kan musik användas. I Finspång satte kommunen exempelvis nyligen upp högtalare som spelade klassisk musik för att försöka jaga iväg missbrukare som vissa butiksinnehavare tyckte störde handeln.
Men den viktigaste funktionen har musiken för att få de som betraktas som tillräckligt intressanta konsumenter att sköta sina sysslor. Nyligen släppte Handelns utredningsinstitut, HUI Research AB, en rapport skriven av Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi. Den beskriver hur musik kan användas för att ”påverka kunderna på ett sätt som stärker varumärket och ökar försäljningen”.
För inte alls länge sedan utövade samhället kontroll över sina medborgare genom att övervaka och samla information, ofta utan medborgarnas vilja eller ens vetskap. Idag behövs inte detta längre. Problematiska individer som betraktas som odugliga konsumenter jagas istället iväg. De som blir kvar behöver inte utsättas för ofrivillig och hemlig informationsinsamling. Informationen bjuder de själva på genom att använda kreditkort, telefoner, sociala medier eller en sån där lite dosa som registrerar varenda köp i kronologisk ordning på den lokala ICA-butiken.
Kontroll handlar inte längre om att förhindra utan om att uppmuntra, särskilt konsumtion. Denna syssla blir allt viktigare i vår del av världen då vi exporterar allt mer farligt, smutsigt och tungt produktionsarbete till fattigare delar av världen. Det är här musiken kommer in i bilden. Enligt HUI Research AB är det inte bara viktigt att spela musik på platser där det bedrivs handel. Det är också viktigt att välja rätt musik. Den bör matcha platsen för att få ”positiv effekt på konsumenternas upplevelser och beteenden”.
Musiken kan bland annat användas för att kontrollera konsumenternas tempo. Vill någon att konsumenterna ska stanna länge på en plats spelas långsam musik. Ska de istället cirkulera ökas tempot. Musiken kan dessutom integreras med dofter och ljussättning för att öka konsumtionsviljan ytterligare. Företag kan också matcha önskvärda kundgruppers preferenser genom att välja särskild musik och på så vis göra musiken till ”en integrerad del av sin varumärkesuppbyggnad”.
Inte nog med det. HUI Research AB menar att musiklösningar på marknadsplatser inte bara är viktiga för enskilda företag. De har dessutom ”ett större samhälleligt värde”. Det som är bra för detaljhandeln är nämligen också bra för samhället eftersom det skapas en massa jobb.
Några jagas iväg, några arbetar på affär och resten av oss arbetar med att konsumera. Så det är väl bara att göra som de säger. God jul, du hittar mig på mellandagsrean bakom gigantiska hörlurar.
Ur Arbetaren #50 2014
Skumrask 