Igår skrev jag om en man i Sala som dömts till att betala 4,3 miljoner kronor i skadestånd efter att ha delat filmen Beck – Levande begravd. Journalisten Marcus Jerräng har granskat uträkningen som ligger till grund för skadeståndsbeloppet och beskriver den som en ”fantastisk uppvisning i antaganden och ickebevisade orsakssamband”.
Licenskonsulten Bertil Sandgren som står bakom uträkningen kom fram till att skadeståndet borde vara drygt 7 miljoner. Jerräng går igenom samtliga delar av skadeståndsanspråket och visar hur lösa grunder det vilar på. Det innehåller spekulationer i stil med ”generellt sett borde”, ”erfarenhetsmässigt” och ”med största sannolikhet” utan att något underlag presenteras. Några av beloppen förklaras inte överhuvudtaget, det anges bara en summa. Det underlag som trots allt finns bygger på lösa antaganden, undersökningar med mycket få respondenter samt påstådda samband som inte beläggs.
Det tar alltså en duktig journalist några timmar att pulverisera en uträkning som tingsrätten visserligen korrigerar neråt på en punkt men ändå låter ligga till grund för att döma en människa till ett ekonomiskt livstidsstraff. Det borde oroa alla, oavsett inställning till piratkopiering.
Wall Street Journal uppmärksammar fallet
Skumrask 