Efter att polisen skjutit en 69-årig man till döds i Husby kallade organisationen Megafonen till presskonferens. De ville ge en annan bild av händelserna än den som förmedlades av polisen. Inga konstigheter. Till och med polisen själva avfärdade sin egen historia några dagar senare. Medias intresse var dock på sin höjd ljummet.
Men efter några brinnande bilar och en polisinsats som får en berusad Kent Ekeroth att framstå som fin i kanten var intresset för vad Megafonen hade att säga plötsligt väldigt stort. Inte nog med det. Röster höjdes för att Megafonen skulle ta avstånd från våldet. Ja, givetvis inte polisens våld utan de unga Husbybornas. Inte för att Megafonen på något viss förespråkat våld. Ännu mindre hade de bränt upp några bilar.
Det kanske kan verka märkligt att behöva ta avstånd från något man inte förespråkar eller är delaktig i. Men krav på avståndstaganden av den här typen blir allt vanligare. Det handlar dock sällan om att ta avstånd från något man själv sagt eller gjort. Det handlar om att ta avstånd från något personen som kräver avståndstagandet associerar det man sagt eller gjort till. Eller hoppas att andra kommer att associera till. Eller försöker misstänkliggöra genom att låta påskina att associationen är logisk.
Detta drabbar dock bara oss som kan misstänkas ha vänsteråsikter. Även de mest försynta sådana. Om du uttrycker dig försiktigt positivt om en skattefinansierad välfärd måste du genast efteråt ta avstånd från Sovjetunionen och Nordkorea. Det kan till och med vara så illa att du måste ta avstånd från regimer som förbjudit fria fackföreningar trots att just fria fackföreningar är ett av dina mest grundläggande krav på ett anständigt samhälle. I det här specifika fallet handlar det om att politiska motståndare vill stämpla Megafonen som våldsverkare.
Det mest bisarra exemplet på krav på avståndstagande drabbade den italienske filosofen Antonio Negri, som 1984 dömdes till 30 års fängelse för ”konspirerande mot staten”. En av indicierna som fällde den dåvarande professorn i statskunskap var det faktum att han inte tog avstånd från Röda Brigaderna. Han stödde dem visserligen inte heller, men det hjälpte honom föga.
Men är det så farligt att ta avstånd från något du inte har ett dugg med att göra? Ja. I samma stund du gör detta har du erkänt en koppling mellan dig och det du tar avstånd ifrån och motståndaren som krävt att du ska ta avstånd kan hånleende dra sig tillbaka. Guilt-by-kräva-avståndstagande. Gå inte på den enkla.
Ur Arbetaren #23 2013