Yttrandefriheten är ett av fundamenten i en värld där vi föds med två tomma händer men ändå kan bli presidenter, miljardärer, flyga till månen och starta ett mediekonglomerat. Om vi har rätt materiella förutsättningar alltså.
Precis som alla andra liberala ”friheter”, som exempelvis fri rörlighet, fri konkurrens och fritt företagande, innebär den en frånvaro av hinder. Som att du får resa fritt i egenskap av arbetskraft eller, om Alliansen får fortsätta, avskeda vem du vill av vilket skäl du vill.
Du har också frihet att sälja din arbetskraft till vem du vill. Inte nödvändigtvis möjligheten. Och du har definitivt inte möjligheten att låta bli att sälja din arbetskraft.
Liberal frihet innebär heller ingenting annat än just frihet från hinder. Den garanterar inte på något vis att du faktiskt har en möjlighet att göra någonting. Den möjligheten gäller bara de som har resurser och ekonomi. Det är frihet från, inte frihet till. För många människor är den typen frihet ungefär lika användbar som det faktum att det inte är förbjudet att resa i tiden.
Missförstå mig inte. Yttrandefrihet är bra. Den behöver bara kompletteras med ett rättvist samhälle.
Yttrandefriheten är heller inte hotad på något vis. För att ta ett aktuellt exempel så finns det få människor i världen som har så mycket yttrandefrihet som Lars Vilks. Sist jag kollade fick man heller inte misshandla någon, hur dum i huvudet personen än är.
Inte heller Sverigedemokraternas yttrandefrihet är hotad. Att ta ställning för deras rätt att yttra sig är att sparka in en lika vidöppen hangarport som att starta en kampanj mot ungdomsvåld. Det är tomma och meningslösa poser. Det är ingen som är för ungdomsvåld. Det är ingen som är emot yttrandefrihet.
Därmed inte sagt att det inte begås våldsbrott eller att yttrandefriheten efterlevs på alla plan. Men den som verkligen vill göra en insats på respektive område bör istället försöka förändra de omständigheter som gör att vissa löper större risk att bli misshandlade och att andra har sämre möjlighet att göra sina röster hörda.
Det är inte synd om SD. De får en massa uppmärksamhet i relation till deras betydelse. Är de någon som har minsta belägg för att de behandlas sämre av borgerlig media än exempelvis Vänsterpartiet?
Så snälla, bespara mig fler gråtmilda ställningstaganden för Lars Vilks rätt att producera medioker konst eller SDs rätt att förklä sitt fascistoida svammel till debattartiklar. Bespara mig fler voltaire-parafraser. Jag är jäkligt trött på yttrandefriheten. Kan vi inte skapa möjligheter istället?
Skumrask 