Jag har för länge sedan givit upp hoppet om att avsluta Random Fredrik Edin Writer. Den går inte att radera, inte att stoppa, inte att ignorera. Jag har skapat ett monster och känner mig som Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg måste ha känt sig när hon förstod att hon skapat identitetspolitiken. Eller som den vid det här laget ofantliga skara tyckare, tänkare och skrivare som påstår att de introducerat ”postmodernismen” under 90-talet och nu med förfäran ser den relativisera allt de tycker är rätt, sant och vackert.
Jag hann knappt sätta punkt innan ett chatfönster började blinka aggressivt på skärmen. Postmodernismen är ett otyg, vrålade Random Fredrik Edin på Facebook (där han via sitt juridiska ombud tvingat mig byta namn till ”Fredrik Edin privat”). Hur kan någon tycka att att all kunskap är helt och hållet subjektiv? Hur kan man hemfalla åt en total relativism på det där viset?
Har du surfat gubbmarxism igen Random? Det är ingen som tycker så. Hade det varit det vore det ju helt meningslöst för dem att påpeka detta, eller hur?
Struntprat. Du vet precis vad jag menar. Allt det där snacket om de stora berättelsernas död. Det är marxismen de pratar om, fattar du inte det? Det är all vetenskap som utgår från att det finns en värld utanför språket. Utanför vad vi kallar saker och ting. Eller ännu värre, vad vi kallar varandra.
Jag tror det kan vara en poäng att försöka skilja på gymnasiefilosofiska ordlekar och beskrivningar av en faktiskt samhällsutveckling.
Du tar inte detta på tillräckligt stort allvar, Fredrik Edin Privat. Postmodernismen är ett infekterat sår där floder av varigt sekret i form av identitetspolitik dränker all seriös vänsterdebatt som utgår från ett klassperspektiv.
Du är bara rädd, Random. Rädd för att problematisera. Rädd för all politisk teori som inte utgår från vita, manliga fabriksarbetare och rädd för all politisk kamp som inte utgår från deras fabriker. Därför hatar du alla tankar om samhället som formulerats efter 1975.
Snack. Det är du som hatar. Det är du som slår split. Det är du som splittrar arbetarklassen. Det är du som saknar ett strukturellt perspektiv och systemkritik. Istället geggar du in dig i frågor som rör enskilda orättfärdigheter. Det handlar inte om rättvisare köer. Det handlar om att avskaffa kösystemet.
Men om den som står sist i kön blir ihjälsparkad på väg hem från krogen just för att den står sist i kön kan det väl ända vara lite viktigt att också ha en rättvisare kö? Dessutom finns det väl ingen motsättningen mellan att ordna kön samtidigt som vi försöker avskaffa den?
När du blir äldre kommer du kanske att förstå. Du är uppenbarligen inte intellektuellt mogen än.
Jag är ledsen Random, men oavsett vilka politiska ungdomssynder människor tar avstånd är det alltid samma visa. Problemet med påståenden som ”när jag var ung var jag feminist / vänster / postmodernist, men nu förstår jag bättre” är att varken det första och särskilt inte det andra brukar vara sant.
FREDRIK EDIN PRIVAT
Ur Arbetaren #9 2015
Tidigare avsnitt
Del 1: Random Darknet Vänstertidning
Del 3: Non-Random Wikipedia Writer
Skumrask 