Som du kanske kommer ihåg från förra veckan har jag beslutat mig för att sluta skriva egna texter och istället använda en bot som slumpmässigt sätter ihop texter saker jag skrivit tidigare och material som publicerats i annan vänstermedia.
Jag började med att ge mig själv sparken som krönikör i den här spalten och istället överlåta uppgiften till Random Fredrik Edin Writer, eller Random Leftist Writer som den tydligen föredrar att kalla sig nuförtiden.
Om det beror på att den förbereder en internationell karriär (Random World Domination) eller bara vill slippa förknippas med mig vet jag inte. Jag ångrade mig hursomhelst i samma stund som jag började läsa Random Leftist Writers första krönika. Den handlar om att TCO utnämnt Fredrik Reinfeldt till sin första hedersambassadör och avslutas med orden: jag tycker utnämningen är högst olämplig.
En rad frågor hopar sig. Är historien överhuvudtaget sann? Det skulle i och för sig inte förvåna mig. Vissa TCO-förbund verkar ju aktivt för vad de kallar ”lönespridning” eller på ren svenska ”större skillnader mellan människor” och vem symboliserar en sådan strävan bättre än Fredrik Reinfeldt? Men det kan ju vara fråga om satir också, men det tänker jag inte ens försöka kolla upp. Sedan det onda geniet Per Schlingmann lanserade Nya Arbetarpartiet har det varit omöjligt att avgöra om något är satir eller inte. Satiren har blivit ett grundtillstånd i samhällsdebatten. Allt som påstås både är och inte är satir på en och samma gång. Ungefär som den där katten i lådan som varken är död eller lever.
Sedan spelar det kanske inte så stor roll om det är sant eller inte. Varken jag eller Random Leftist Writer är juridiskt ansvariga för vad vi påstår i tidningen. Det är helt och hållet ansvarige utgivare Daniel Wiklanders huvudvärk (många bra böcker är skrivna på kåken, Daniel!).
Mitt största problem med Random Leftist Writers första krönika är dock inte den eventuella sanningshalten utan avslutningen: ”Jag tycker utnämningen är högst olämplig”. Jasså, det tycker du? Du kanske är emot krig, miljöförstöring, dåligt väder och barnmisshandel också? Och vem fan bryr sig vad en bot tycker? Och kan en bot ens tycka något?
Men låt oss för diskussionens skull låtas att den faktiskt kan tycka saker (det påstår den att den gör den hela tiden) och den inte bara tycker rena självklarheter (som i detta fall). I sådana fall har den brutit mot den enda princip jag faktiskt håller helig här på kultursidorna, nämligen att aldrig överkatta läsarens kunskap, men aldrig underskatta hennes intelligens.
Så texten åker direkt ner i papperskorgen. Är dock lite rädd att det ska dyka upp en Random Fredrik Edins Papperskorg Writer. Är ännu mer rädd för att jag aldrig någonsin kommer att publicera något av vad boten skriver utan istället skriva om vad den skriver om (som ju alltså är ett hopkok av bland annat mina egna texter). Hur insnöat, navelskådande och dumt kan det bli egentligen? Häng med här några veckor får du se.
Ur Arbetaren #4 2015