För en tid sedan konstruerade konstnärerna !Mediengruppe Bitnik en bot, alltså ett datorprogram som automatiskt genomför olika operationer, som de kallar Random Darknet Shopper. Boten är programmerad att shoppa i de skummare kvarteren på nätet och förses varje vecka med bitcoins till ett värde av ungefär 100 dollar. Den har hittills köpt bland annat piratkopierade märkeskläder, 200 cigaretter, någon sorts huvudnycklar från en brandkår, ett falskt ungersk pass samt 10 ecstasy-tabletter.
Boten ingår i en utställning och !Mediengruppe Bitnik vill utforska den etiska och filosofiska innebörden av att shoppa skumrask på nätet. Diskussionen har dock snarare kommit att handla om ansvar. Vem är egentligen juridiskt och etiskt ansvarig för det som Random Darknet Shopper köper? Flera av inköpen är exempelvis brottsliga i de festa länder.
Själv ser jag bara möjligheter. Väldigt många aktiviteter i dagens samhälle styrs ju av datorer och liknande botar skulle underlätta de flestas tillvaro. Men jag undrar hur nödvändigt det är att förse boten med bitcoins. Varför inte programmera den att samtidigt söka sms-lån? Och varför stanna där? Det kanske till och med skulle gå att få boten att göra vad som vulgärt kallas bostadskarriär? Söka banklån på vardagarna och buda hos mäklare på helgerna. Random Bostadsrätt Shopper. Kanske köpa loss ett kvarter eller till och med en stadsdel? Om fastigheterna avyttras tillräckligt snabbt kanske boten både hinner med att betala handpenningar och amorteringar innen det blir problem.
Som anti-kapitalistiskt vapen är Random Darknet Shopper däremot oanvändbar. Bedrägerier och stölder drabbar ju bara det sista ledet i en kedja och ibland inte ens det utan bara kunder hos försäkringsbolagen som får höjda premier. I övrigt är det bara bra för affärerna. Inga konstigheter. I kapitalistiska samhällen är ju till och med krig är ju bra för affärerna.
Själv tänker jag använda tekniken i mitt arbete. Det är mycket enkelt att konstruera en bot som komponerar nya texter av mina gamla. En Random Fredrik Edin Writer. Få av er kommer att märka någon skillnad. Boten väljer bara ut några fraser ur mina gamla texter, kastar om dem lite och sätter ihop nya.
När jag ändå håller på kan jag lika gärna starta en hel vänstertidning. Massproducera texter baserade på gammal skåpmat från annan vänstermedia, TT-notiser, ett antal ”jag tycker” samt bilder på personer, noggrant utvalda för att uppnå lagom representation, med armarna i kors och indignerade ansiktsuttryck. Sedan är det bara att fylla den med nyheter om arbetsplatskamp och om arbetarklassens vardag, reportage från Sverige och världen, krönikor, krönikor, krönikor, noveller, serier och mycket mer.
Random Darknet Vänstertidning får sedan starta ett antal twitterkonton varav hälften skriver ”Viktig text av bästa…” och den andra hälften skriver ”kolla vad den här kommunistjäveln…”. Mycket snart kommer det att uppstå ett antal av de ”debatter” som tillsammans med skuldbeläggande reklam är förutsättningar för varje sund mediaekonomi. Hör av dig för att teckna förhandsprenumeration!
Random Darknet Writer
Ur Arbetaren #3 2015