De flesta sansade bedömare är överens om att kapitalismen sjunger på sista versen. Är revolutionen på gång? Ja, kanske. Men den kommer snarast att vara en symbolhandling. Själva undergången kommer kapitalismen själv att hjälpa till med. Den innehåller nämligen en massa konflikter och motsatser som inom kort kommer att leda till döden. En del av dem kommer vi att behöva elda på, andra sköter kapitalismen i stort sett på egen hand och ytterligare någon gör vi nog bäst i att försöka lindra.
Enligt geografen David Harvey är de här motsättningarna sjutton till antalet. I senaste boken Seventeen Contradictions and the End of Capitalism är han vänlig nog att dessutom berätta vilka. Jag listar dem här så kan du göra vad du vill med informationen. Kanske hitta någon lämplig motsättning som du vänligt men bestämt knuffar i rätt riktning.
Grundläggande motsättningar:
(1) Bruksvärde och bytesvärde
(2) Arbetets samhälleliga värde och dess representation i pengar
(3) Privat ägande och den kapitalistiska staten
(4) Privat beslagtagande och gemensamma tillgångar
(5) Arbete och kapital
(6) Arbete som process eller ting
(7) Produktion och avsättning
Föränderliga motsättningar
(8) Teknologi, arbete och människans tillgänglighet
(9) Arbetsdelning
(10) Monopol och konkurrens: centralisering och decentralisering
(11) Ojämn geografisk utveckling och produktion av rum
(12) Skillnader i inkomster och förmögenheter
(13) Samhällelig reproduktion
(14) Frihet och dominans
Farliga motsättningar
(15) Ständigt växande inhägnader
(16) Kapitalets relation till naturen
(17) Allmän alienation
Inte nog med det. Den som följt David Harvey vet att han sällan nöjer sig med att bara beskriva eller kritisera utan gärna diskuterar vad vi skulle kunna göra åt problemen också. Efter att ha skrivit kritisk om städer under många år gav han förra året ut boken Rebel Cities med både förslag och exempel på hur vi skulle kunna förändra våra städer i positiv riktning.
Han är inte sämre den här gången. Seventeen Contradictions and the End of Capitalism avslutas med ett resonerande kapital där han slår ett slag för en ”revolutionär humanism” inspirerad av bland andra Frantz Fanon. Inte nog med det. Han avslutar med ett manifest. Givetvis bestående av sjutton teser.
Ur Arbetaren #13 21014
Skumrask 