Du har fortfarande några dagar på dig att se den tyska tv-serien Weissensee. Den finns på SVT-Play till 15 september. Weissensee är en Romeo och Julia som utspelar sig i Östberlin i början av åttiotalet. Stasi-chefens son och dissident-sångarens dotter blir kära. Snygg och välspelat, fina gamla bilar, fantastisk kontorsinredning samt en jämförelsevis nyanserad bild av DDR.
Rectify handlar om Daniel Holden som suttit i fängelse i 19 år och i väntan på avrättning. Han är dömd för att ha mördat och våldtagit sin då 16-åriga flickvän. Men ett DNA-test visar att fallet inte är så självklart och Holden släpps ur fängelset i väntan på ny utredning. Han återvänder till den lilla hemstaden Paulie i Georgia som fortfarande är splittrad och traumatiserad av mordet. Holdens syster har alltid trott att brodern är oskyldig och har kämpat oavbrutet för att få honom friad medan andra är lika övertygade om att han är gärningsman. Aden Young som spelar huvudrollen agerar precis lika vilset och alienerat som jag föreställer mig att någon som suttit isolerad i 19 år skulle vara.
Det fina med Rectify är att ingenting är självklart. Det går inte ens att lita på vem som är god och vem som är ond. Är Daniel Holden skyldig? Var hans erkännande framtvingat? Har han gjort det tillsammans med någon annan? Är det någon eller några helt andra? Helt klart är att såren aldrig läkts och att en rad personer vet saker de inte berättat.
Low Winter Sun bygger på en brittisk förlaga och utspelar sig i ett Detroit i totalt förfall. Ett antal mer eller mindre korrupta poliser blir indragna i en riktigt trassliga härva när en av dem mördas av de två andra. Low Winter Sun bygger på en brittisk miniserie. Den amerikanske producenten tyckte så mycket om originalet att huvudrollsinnehavaren Mark Strong fick spela huvudrollen även i den nya versionen. Inget mästerverk, men helt ok underhållning om en gillar att kolla på smutsiga städer och smutsiga snutar. En bonus är att James ”Ziggy Sobotka” Ransone spelar skurk på uppgång.
Dubstepproducenterna Jack Sparrow och Dom ”Ruckspin” Howard kallar sig Author när de gör musik tillsammans. De har nyligen släppt albumet Forward Forever, ett av årets bästa i genren. Reggaepoeten Rider Shafique som medverkar på två spår är vår tids Linton Kwesi Johnson. Ingen liten kostym att fylla, men tro mig, han gör det bra.
Leif GW Persson är på gång med boken Den sanna historien om Pinocchios näsa, där den vidrigaste polisen i svensk deckarhistoria, kriminalkommissarie Evert Bäckström vid Västerortspolisen, sköter utredningen. Jag poppar popcorn.
Tills sist skulle jag vilja rekommendera en korrekt användning av ordet ”klasshat”. Det är alltså inte när en skola för överklassens barn stängs ner på grund av systematisk pennalism. Det är Fas3, utförsäkringar, låga löner, sämre skolor för fattiga, sämre villkor för anställda och en rad andra fenomen som skulle kunna fylla resten av tidningen.
Ur Arbetaren #36 2013
Skumrask 