Det stundande upproret: femte cirkeln

Några korta kommentarer om femte kapitlet av Det stundade upproret. Det handlar om kriser, kapitalismen, vad som görs och inte görs åt saken.

Ekonomin befinner sig inte kris. Det är, som DOK mycket riktigt påpekar, ekonomin som är krisen. Det är av samma skäl felaktigt att tala om en finanskris. Det finns en kris och den heter ”kapitalismen”, varken mer eller mindre.

Jag delar också DOKs misstänksamhet mot olika typer av ”nerväxt” eller ”nolltillväxtsrörelser”, det vill säga tillräckligt rika människor som konsumerar lite mindre än vanligt. Det är dels individuella lösningar på strukturella problem och dels har en majoritet av jordens befolkning motsatt problem. De har för lite pengar. Inte för mycket.

Och snälla. Kalla inte nolltillväxtrörelser och liknande för ”lattesocialister”. Deras verksamhet har inget med socialism att göra utan är en form av självterapi för den typen av liberaler som lider av kroniskt dåligt samvete.

Märk väl, jag menar inte att det kan vara vettigt att se över sin privatkonsumtion eller hur man lever, äter reser och så vidare. Tvärtom. Men den som tror att detta kommer att förändra samhället på något bestående sätt kommer att bli besviken.

Strukturella problem kräver kollektiva politiska lösningar.

Så lång, så gott. Men sedan händer något märkligt. DOK hävdar att kapitalismen förstört ”den naturliga världen”. Jag är ledsen om jag krossar någons illusioner nu, men kapitalismen är varken mer eller mindre ”naturlig” är systemet innan. Varken mer eller mindre ”naturlig” än vad som nu kommer efter.

Och nu lite musik. Här är en klassiker jag lika ofta som osökt kommer att tänka på när jag läser DSU. Oklart varför, men sjung gärna med:

So you been to school

For a year or two

And you know you’ve seen it all

In daddy’s car

Thinkin’ you’ll go far

Back east your type don’t crawl

Play ethnicky jazz

To parade your snazz

On your five grand stereo

Braggin’ that you know

How the niggers feel cold

And the slums got so much soul

It’s time to taste what you most fear

Right Guard will not help you here

Brace yourself, my dear

It’s a holiday in Cambodia

It’s tough, kid, but it’s life

It’s a holiday in Cambodia

Don’t forget to pack a wife

You’re a star-belly sneech

You suck like a leach

You want everyone to act like you

Kiss ass while you bitch

So you can get rich

But your boss gets richer off you

Well you’ll work harder

With a gun in your back

For a bowl of rice a day

Slave for soldiers

Till you starve

Then your head is skewered on a stake

Now you can go where people are one

Now you can go where they get things done

What you need, my son:

Is a holiday in Cambodia

Where people dress in black

A holiday in Cambodia

Where you’ll kiss ass or crack

Pol Pot, Pol Pot, Pol Pot, Pol Pot,

Pol Pot, Pol Pot, Pol Pot, Pol Pot,

Pol Pot, Pol Pot, Pol Pot, Pol Pot,

Pol Pot, Pol Pot, Pol Pot, Pol Pot.

Tidigare inlägg:

Intro

Första cirkeln

Andra cirkeln

Tredje cirkeln

Fjärde cirkeln

Andra om femte cirkeln:

Alamut

Copyriot

Andra som skriver om Upproret (ledsen om jag missat nån):

Isabelle Ståhl

Commoniser

Multitunes

Guldfiske

Loke

Filosofibloggen

Piagnoni