Moderatkoden

Sent om sider ger sig Moderaterna in i kampen med SD och KD om vilka som är verkligast. Moderaterna nöjer sig dock inte med en verklig partiledare. Hela partiet ska bli verkligt. Varenda liten moderat från Anton Abele till Gunnar Hökmark.

Det är heller inte lite grooming det rör sig om utan ett helt paket. Här är några av de mer handfasta tipsen:

Personlig kommunikation handlar om att vinna förtroende hos väljarna. Väljaren ska känna tillhörighet och välkomnade från företrädaren. Därför bör kläderna vara vardagliga; vi lämnar slips och pärlhalsband hemma. Dräkt och kostym skapar också en distans genom att de framställer personen i den roll hon har, inte som den person hon är.

Hur det är med exempelvis minkpälsar framgår inte. Däremot finns riktlinjer för den nya verkliga attityden:

De nya moderaterna är avslappnade, trygga i sig själva och är lätta att tycka om. De är inte arroganta, nonchalanta, överdrivet allvarliga eller klämkäcka.

Det hedrar dem visserligen att inte vara klämkäcka efter att ha bedrivit hetsjakt på fattiga, arbetslösa och sjuka. Däremot tror jag det blir svårt att uppfylla det där med ”lätta att tycka om”.

För säkerhets skull bifogas också en ordlista så att ingen moderat ska råka försäga sig. Istället för att berätta vad de egentligen tycker och tänker finns förslag på ett antal nysvenska omskrivningar. ”Sänka ersättningsnivån” ska bytas ut mot ”det ska löna sig att arbeta”,  ”privata” ska byta ut mot ”enskilda” och – min favoritomskrivning – ”privatisering” ska bytas mot  ”mångfald”.

Hur den här kavajen (och personen) passar in i nya Moderaternas nya verklighetsanpassning är dock i skrivande stund oklart.