Din egen maktkronografi: Del VIII dynamisk arbetstid

I am, not made for working overtime
And you know
Don′t even like the nine to five
I wish all those lazy days were everyday
And you know
Wouldn’t want it any other way
Although some might say
I throw life away
I just ain′t got time to save
I might be insane
And I may complain
don’t believe no pain no gain
I’m busy, busy, busy
Doing nothin′ at all
I′m stressin’ over nothing
Don′t bother to call
I’m busy, busy, busy
Doing nothin′ at all
Don’t bother to call
I′m doing nothin’ at all
Don’t wanna work, work, work
I wanna make money while I sleep
Dont wanna work, work, work

I wanna make money while I dream
Ace Wilder

Det går att göra ytterligare en distinktion när det gäller arbetstid, nämligen mellan linjär och dynamisk. Formell arbetstid är i huvudsak linjär. Den är stabil och det finns ett schema som återkommer med viss regelbundenhet. Ibland ser det likadant ut år efter år, ibland ändras det oftare. Men det är tydligt definierat vad som är och vad som inte är arbetstid.

Dynamisk tid är sådan tid som lätt kan förvandlas till något annat. Den här förvandlingen uppstår efter förhandlingar, konflikter, tysta överenskommelser eller kamp och är ett resultat av de inblandade parternas styrkeförhållanden.

Enkelt uttryckt, den som har stor tidslig makt kan förvandlas någons tid till något annat.

Till skillnad från linjär tid är den dynamiska instabil. Den är inte nödvändigtvis kopplad till någon särskild plats och kan uppstå i stort sett när som helst. Det kan handla om att din arbetsköpare förvandlar din fritid till arbetstid, om tider med mycket diffusa gränser mellan arbete och icke-arbete, men också om de tillfällen när du förvandlar arbetstid till någonting annat.

Att svara på jobbmail på fritiden eller under pendling, att slutföra arbetsuppgifter efter arbetsdagens slut, eller att sitta på ett kafé under kvällstid för att jobba ikapp är exempel på dynamisk arbetstid. Vad som blir dynamisk arbetstid är ett resultat av de styrkeförhållanden som råder för tillfället. Ibland har den som arbetar relativt stort inflytande som när det gäller vissa medelklassyrken med delvis fria arbetstider. Ibland är inflytandet obefintligt, som det uppdragsbetalda varubudet utan fast lön, som närsomhelst kan få ett uppdrag hen inte har råd att tacka nej till.

Men det kan finnas dynamiska inslag, till arbetarens fördel, även under linjär arbetstid. Otillåtna raster under arbetstid är ett exempel. Den här rasten är ett föremål för förhandling, även om arbetsköparen inte nödvändigtvis är medveten om att en förhandling ägt rum. Utgången är också ett resultat av styrkeförhållanden. Arbetare kan organisera sig informellt och hjälpa varandra att ta rast medan arbetsköparen kan försämra möjligheterna för sådana raster genom exempelvis medveten underbemanning och därmed stärka sin förhandlingsposition.

Här är det viktigt att verkligen organisera sig och vara solidarisk mot sina arbetskamrater, annars blir någons befriade tid någon annans extra arbete. Tillsammans är vi dessutom avsevärt mycket starkare.

Medieteknologier – som nätverk, bärbara datorer och smarta telefoner – spelar stor roll när det kommer till att göra arbetstid dynamisk, ofta på arbetarnas bekostnad. För en uppkopplad arbetare med en dator eller telefon är arbete är aldrig mer än ett knapptryck bort, oavsett var hen befinner och vilken tid det är på dygnet.

När några människors arbetstider blir dynamiska anpassas andra gruppers linjära arbetstider efter dessa. Här finns inte alls samma grad av frivillighet. När människor med dynamisk arbetstid slår sig ner för att arbeta på exempelvis ett kafé påverkas kafépersonalens linjära arbetstid. För varje timme kaféets öppettider ökar, förlängs personalens, som städares och baristors, arbetstider i motsvarande utsträckning. Inte sällan blir den också obekväm.

En av de sämsta formerna av arbetstid är den som spenderas av arbetslösa. Ur ett perspektiv är den formell, linjär och direkt. Den arbetslöse står till förfogande åtta timmar om dagen och arbetar direkt med arbetsuppgiften att söka arbete. Ur ett annat perspektiv är den informell och indirekt eftersom arbetsuppgifterna inte svarar mot något riktigt arbeta utan möjligen mot chansen att få ett sådant i framtiden. Det är dynamiskt och kan närsomhelst förvandlas till direkt genom att exempelvis bli kallad till intervju eller tvingas delta i någon aktivitet.

Det finns ytterligare en aspekt av arbetstid som är värda att beakta i relation till detta, nämligen hur säker någons anställning är. Det finns ett dynamiskt inslag i osäkra anställningar, speciellt om arbetaren tror att det finns en möjlighet att den osäkra anställningen har en chans att omvandlas till en säker. Arbetaren måste sköta sina uppgifter exemplariskt för att öka sina chanser.

Detta förvandlar varje minut på arbetsplatsen till en förhandling om en framtida anställning. Om den här chansen verkligen existerar är inte alltid säkert. Vissa arbetsköpare sätter i system att inte anställa arbetare efter deras tid som provanställda löpt ut. Arbetsköparna kan oavsett stärka sin förhandlingsposition och använda det här både som piska och morot. Den som tror att hen kan få en säker anställning är mån om att sköta sitt arbete.

Hur stor del av din arbetstid är linjär?
Vilka typer av indirekt arbetstid har du?
Har du informell arbetstid och vem påverkar den?
Har du dynamisk arbetstid?
Vilket inflytande har du över förhandlingarna?
Hur kan du stärka din makt gentemot din arbetsköpare?

TIDIGARE DELAR

Del I – Maktkronografi
Del II – Kolonisering av tid
Del III – Kolonisering med tid
Del IV – Kolonisering genom avkolonisering
Del V – Cyklisk, linjär och abstrakt
Del VI – Dynamisk tid
Del VII – Arbetstider

LÄS GÄRNA OCKSÅ

Tidningen Brands temanummer om tid

STÖD DEN HÄR BLOGGEN (ok, du stöder inte just den här bloggen. Pengarna skänks vidare till intressanta projekt)

Bild
Ljud
Bsky
Tråd
Merch