Tiden är ett mänskligt fenomen; inte en uppfinning utan ett fängelse
Kapten Mission
Ghost of Chance
Jag har någorlunda fria arbetstider. Bortsett från några fasta punkter lägger jag upp arbetet som och när jag vill. Man skulle kunna beskriva den här situationen som en avkolonisering med tid. Jag har inte någon tidslig regim i form av fasta arbetstider att följa.
Det innebär givetvis en massa fördelar. Jag kan gå och handla eller gå till gymmet när det är som minst folk där. Jag kan anpassa mig till andras tider utan större uppoffringar. Jag slipper ofta en av samtidens riktigt stora tidsliga orättvisor – karensdagen – om jag blir sjuk.
Men det händer något med den här avkoloniserade tiden som inte är så bra också. Eller rättare sagt, det finns en stor risk med den. All min tid riskerar att närsomhelst förvandlas till arbetstid. Plötsligt blir varje minut under hela dygnet potentiell arbetstid. Avkolonisering med tid, alltså att arbetstiderna försvinner, kan alltså leda till kolonisering av tid, alltså att mer och mer tid blir arbetstid. Inga arbetstider kan ibland vara riktigt dåliga arbetstider
Sådan här tid, som lätt kan förvandlas till någonting annat är ett typiskt exempel på en form av abstrakt tid som blir allt vanligare, nämligen dynamisk tid. Mer om detta nästa vecka.
Har du helt eller delvis fria arbetstider?
Hur mycket av den här tiden har du kontroll över?
Arbetar du mer eller mindre?
TIDIGARE DELAR
Del I – Maktkronografi
Del II – Kolonisering av tid
Del III – Kolonisering med tid
LÄS GÄRNA OCKSÅ
Tidningen Brands temanummer om tid
STÖD DEN HÄR BLOGGEN (ok, du stöder inte just den här bloggen. Pengarna skänks vidare till intressanta projekt)
Skumrask 