Den abstrakta tiden blev den nya ramen för livet. Till och med de organiska funktionerna reglerades av den. Man åt inte när man kände sig hungrig utan när man fick befallning av klockan, man sov inte när man var trött utan när klockan tillät det.
Lewis Mumford
Kolonisering med tid innebär att införa en tidsordning som andra måste följa. Vi har exempelvis en global världstid med olika tidzoner som i stort sett hela världen är tvångsanpassad till. Lokala exempel på kolonisering med tid är exempelvis öppettider, tidtabeller, arbetstid, vintertid och liknande.
Den vanligaste formen av kolonisering med tid är tvinga människor att förhålla sig till klockans abstrakta tidräkning. Klocktiden infördes i vår del av världen när det dök upp offentliga klockor på kyrkor, rådhus och andra byggnader under 1300-talet som sakta men säkert kom att koordinera och strukturera alltmer av vardagen
Klocktiden fyller två huvudsakliga funktioner. Den ena handlar om att synkronisera handlingar och kontrollera människor. Den andra viktiga funktionen är att mäta arbete, något som infördes under industrialismen när produktionen blev så invecklad och avancerad att arbetare inte längre kunde få betalt per enhet eller uppgift.
Även klocktid handlar om att kolonisera cykliska rytmer. Istället för att organisera vardagen kring solens upp- och nedgång eller den tid det tar att utföra olika sysslor organiseras dagar istället kring abstrakta tidsenheter som 07:30, en akademisk kvart, åtta-timmars-arbetsdag, lunch mellan 12:00 och 12:30 och så vidare.
Michel Foucault (1993) menar att tidsscheman har en ”negativ” disciplinär funktion. Det handlar om att undvika saker som sysslolöshet eller improduktiv tid eftersom det är ”förkastligt att låta den tid gå förlorad som är utmätt av Gud och betald av människor; tidsschemat skulle avvärja risken att tiden förspilldes – vilket hade varit moraliskt fel och en ekonomisk ohederlighet”. Schemat gör istället tiden produktiv. Det skapar fler användbara stunder och större mängd användbar kraft ur varje stund.
I vardagen förekommer tidkolonisering överallt i form av scheman, öppettider, tidtabeller eller liknande som vi måste anpassa oss efter. Dessa medieras med logistiska medier som klockor, kalendrar och tabeller och på senare år också genom nätverk, appar, telefoner och annan kommunikationsutrustning. På exempelvis tåg- och busstationer är det här väldigt framträdande. Där anges tider oavbrutet på en mängd olika sätt.
Hur hade ditt liv sett ut utan klockans abstrakta tidräkning?
Går det ens att föreställa sig?
Vilka olika scheman och tidtabeller måste du förhålla dig till?
Hur mycket kan du påverka dem?
TIDIGARE DELAR
Del I – Maktkronografi
Del II – Kolonisering av tid
LÄS GÄRNA OCKSÅ
Tidningen Brands temanummer om tid
STÖD DEN HÄR BLOGGEN (ok, du stöder inte just den här bloggen. Pengarna skänks vidare till intressanta projekt)
Skumrask 