Allt var inte elände! Här några mer eller mindre kulturrelaterade favoriter från året. Och lite elände. Ok, ganska mycket elände. Men om du skrollar finns lite fin musik längst ner.
Nörderier: The Bear
En vän sa till mig att ge den en chans. Inte stänga av fast det var konstigt. Två dagar senare hade jag inte bara sett hela första säsongen. Jag hade dessutom köpt en traktörpanna i stål och städat köket minutiöst. Efter andra säsongen ville jag köpa någons sjaskiga hamburgersylta. Och jag kan inte ens laga mat.
We are the Robots: Annalee Newitz
Lyckan är att hitta en ny favoritförfattare. Newitz har skrivit flera bra böcker som exempelvis The Future of Another Timeline om en feministisk aktionsgrupp som reser fram och tillbaka i tiden och ändrar nyckelhändelser. Någon beskrev det som ett tidsresande wikipedia-redigeringskrig mellan queerfeminister och mansrättaktivister.
Bäst är dock Autonomous. Om du tänker dig att Donna Haraway, Judith Butler och J.G. Ballard hade skrivit en bok ihop så fattar du grejen. Som all bra sci-fi handlar den egentligen inte alls om om framtiden även om den utspelar sig där. Året är 2144 och Big Pharma härskar över jorden. Patentlagstiftningen trumfar allt (precis som nu alltså). Jack, en forskare och anti-patent-aktivist, har gått under jorden (eller vattnet snarare, hon åker runt i en ubåt) och börjat pirattillverka mediciner till behövande som inte har råd att betala. För att finansiera detta tillverkar hon också droger.
Någonting går snett och en av drogerna gör att folk blir beroende av sitt arbete och utför monotona arbetsuppgifter tills de dör. Ok, vi har alla känt så, men de här människorna dör på riktigt. Big Phrama skickar agenten Eliaz och roboten Paladin efter Jack. De båda har en minst sagt mustig relation till varandra. It´s complicated, som det brukade heta.
Som bonus till alla oss som verkar inom universitetsvärlden finns målande, läskiga och kusligt aktuella beskrivningar av hur forskares grad av radikalitet bestäms av de som står för forskningsanslagen.
Vampyr: Greven
Förra årets vampyr var Irma Vep. I år går utmärkelsen något överraskande till Chiles förre diktator Augusto Pinochet. I den mycket makabra filmen Greven (El Conde) i regi av Pablo Larraín skildras han nämligen som ett 250-år gammalt blodsugande monster. Om det verkar läskigt är det ingenting emot hur det var i verkligheten.
Skräck: De gränslösa
Marcus Larssons och Åsa Plesners bok redogör för de närverk av politiker, före detta politiker, lobbyister, entreprenörer (och de mycket diffusa gränserna mellan dessa) som brinner för skolfrågor och för att ge alla unga människor en likvärdig och bra utbildning.
Skoja bara. De brinner för att tjäna pengar. Skattepengar. Som skulle gått till just unga människors utbildning. I ett civiliserat samhälle hade de här människorna suttit inne.
Häxblandning: A Murder at the End of the World
Blanda Black Mirror, tonåringar på drift, true crime, Agatha Christie och en galen miljardär med ett eget rymdprogram och du har A Murder at the End of the World. Renässansmänniskan Brit Marling har både skapat och spelar en av rollerna.
Mycket fascinerad över att den vilda blandningen fungerade. Möjligen med undantag för miljardären. Varken den här serien, eller The Morning Show som använder exakt samma grepp, kommer i närheten av att gestalta någon som är tillnärmelsevis lika obehagligt som verklighetens Apartheid Clyde.
Hej matematik: Revolutionary Mathematics
Kan en bok om statistik vara välskriven och rolig? Går den att begripa trots att du knappt kan hjälpa ungarna med mellanstadiematten? Fungerar världen allt mer som skräppostfiltret på min dator? Behöver du Justin Joques bok Revolutionary Mathematics: Artificial Intelligence, Statistics and the Logic of Capitalism för att förstå alla de här märkliga böckerna om ”cybernetik” som dyker upp med jämna mellanrum? Ja.
No cops, no jails, no linear fuckin time: Oro
Cyril Schäublins film Unruhe handlar om anarkistiska klocktillverkare i Jurabergen under 1800-talet och gästas av ingen mindre än Pjotr Kropotkin. Under ytan puttrar en historia om klasskamp som jag misstänker att tidstudievurmande leninister gjort allt de kan för att dölja.
Post-truth, post-Trump: Fargo säsong 5
Fargo är alltid bra. Den här gången utspelar den sig delvis i miljöer där Trump och hans galna-miljardär-regim fortfarande lyckas framstå som underdogs och hjältar. En påminnelse om vad som hänt och vad som kan hända igen.
Jungle: Nia Archives
Släppte först det fantastiska albumet Sunrise Bang Ur Head Against Tha Wall och lät sedan väl valda producenter göra minst lika bra versioner av låtarna. Lyssna på en av dem sist i mixen längst ner.
Nia, Tim Reaper, Sully, Dwarde med flera inspirerade mig att spela in en hel mix med bara jungle. Det kanske roligaste som hände under året.
Saknar dig redan: Toni Negri
Den person som mer än någon annan påverkat mitt sätt att se på världen lämnade oss åt våra dystra öden. Här är några favoriter bland hans böcker:
Empire (tillsammans med Michael Hardt)
Hoppa över de geopolitiska delarna. De var trista redan då. Nu är de dessutom inaktuella. Det som återstår säger det mesta du behöver veta om hur samhället fungerar.
Declaration (tillsammans med Michael Hardt)
En väldigt bra introduktion. Har lärt mig mer om medialisering än ett 20-tal böcker om medialisering
From the Factory to the Metropolis
En samling texter om staden.
Books for Burning
Ett gäng mustiga texter från början av 70-talet. Innehåller bland annat detta partiprogram
Partito operaio contro il lavoro
Det här är vad Arbetarpartiet mot arbete kämpar för:
Statens död
Arbetets undergång
En total omstörtning av rådande ordning
Communists Like Us (tillsammans med Felix Guattari)
En pamflettliknande programförklaring
Marx Beyond Marx: Lessons on the Grundrisse.
Läser den här med skräckblandad förtjusning. Är dock inte säker på att jag förstått ett ord. Önskar att Michael Hardt hade tagit ett varv med den innan den gavs ut.
Matiné: Barbenheimer
Ok, filmerna var helt ok, men framförallt var det kul att gå på bio igen. Jag blir allt mer reaktionär i min kulturkonsumtion. De ska vara tryckta böcker, konserter, vinylskivor och biografer som luktar popcorn. Men Christopher Nolan har fel om Prometheus
Vakna upp och lukta på kaffet: i stort sett vilken historiebok om 1900-talet som helst
Om du fortfarande inte fattat var samhället är på väg rekommenderar jag dig att öppna en historiebok och ta reda på vad som brukar hända när kapital och fascister gör gemensam sak.
Det där blev lite deppigt. Som traditionen bjuder har jag mixat ihop tio låtar från året. Inte nödvändigtvis de bästa, men tio som passar fint ihop. Ok, alla kanske inte är från 2023. De kanske inte riktigt är tio heller. Men här kommer de iallafall:
We Absolutely Love This Music – Nicky Soft Touch
All About The Music – Curly
Wrong Train – Cortese
Loose Your Soul – Jordan Dessar
Youthful Dub – Will Silver
Murder On The Dancefloor (Dismantle Remix) – GOLD Dubs & Joe Burn
96 Flex – MBERE
Big Request – SP:MC
Mash Up (Krypsis Remix) – Akul
Foundation – Toby Ross
Conveniency (Bakey Remix) – Nia Archives
Skumrask 