Årets läsning 2010

James Ellroy – Oroligt blod

Det går alldeles utmärkt att läsa den svenska översättningen trots att du inte ens hunnit plocka bort originalet från nattduksbordet. Vill dock gardera mig för att det till viss del beror på mina bristande engelskakunskaper.

Skitsamma. Jag är tillbaka i San Juan med skogstokiga mormoner, voodoo, psykedeliska droger och socialistiska femme fatals. Extra plus för David Nessles utmärkta översättning.

Chuck Palahniuk – Tell All

Sol-och-våraren Webster Carlton Westward III smörar in sig hos den gamla aktrisen Katherine Kenton. Han planerar att ge ut en riktigt smaskig skvallerroman om filmstjärnan med pikanta detaljer om dennas död. Problemet? Hon är inte död än.

Peter Sloterdijk – Rage and Time

En psykopolitisk undersökning av vrede. Nuff said.

Roland Paulsen -Arbetssamhället

Medan i stort sett alla politiska krafter tävlar om att sysselsätta oss i så stor utsträckning, inser allt fler var redan Karl Marx insåg. Välstånd mäts inte i hur mycket vi jobbar, utan i hur lite vi jobbar. Vi har haft åtta timmars arbetsdag i nittio år nu och det är hög tid att slå av på takten och göra något vettigt istället. En bra början är att läsa Roland Paulsens ”Arbetssamhället”, den viktigaste politiska skriften som givits ut i Sverige de senaste femtio åren.

Barbara Erenreich – Smile or Die

Tekniskt sett släpptes hennes bok ”Smile or Die” i slutet av 2009. Men aldrig har en stridskrift mot feel-good-coacher, självhjälpshäxor och nyandlig managmentfilosofi varit så angelägen som i år. Aldrig har det varit så roligt att inte tänka positivt. Så god jul, den klappen är till dig Kay Pollak.

Filmversionen och vagt relevant information här

Pär Thörn – Land ska med lag byggas

Sveriges kanske mest produktive författare är också en av de bästa. Land ska med lag byggas är historien om Josef Ström genom ett förhörsprotokoll kring vilket det bland annat kretsar bilder på centerpartistiska riksdagsmän, dikter på Syldaviska samt matkritik av den italienska futuristen F T Marinetti.

Slavoj Zizek – Living in the End Times

Living in the End Times är en sorts fortsättning på ”First as Tragedy…”. Nu är det inte bara liberalismen som går under utan hela världen. Eller rättare sagt, kapitalismen går under och eftersom det är det enda samhällssystem många kan föreställa sig innebär detta världens undergång, as we know it.

Miljöproblem, finanskriser, biogenetik och ökade sociala klyftor knuffar världen mot stupet. För Zizek är det här goda nyheter. Det skapar nya möjligheter och tvingar oss att ta ställning till vad vi vill ha istället.

Boken är såklart proppfull med film- teve- och popkulturreferenser samt lacaniansk psykoanalys. Extra kul att Zizek redan i förordet gör en version av Paulus:

Our struggle is not against concrete, corrupted individuals, but against those in power in general, against their authority, against the global order and the ideological mystification that sustains it.

Så här skrev jag om boken på Throw me away tidigare

Cormac McCarthy – Blodmeridianen

Gammal är äldst. Och smutsigast, råast och läskigast.

Stefan Jonsson – Rapport från Sopornas planet

Tidigare motiverade Jonsson mer eller mindre själv prenumerationskostnaden för Dagens Nyheter. Nu kan du läsa några av hans bästa texter i bokform och köpa nån annan tidning istället. Win-Win.

Claire Colebrook – Gilles Deleuze – en introduktion

Colebrook lyckas med konststycket att inte bara skriva en fullt begriplig utan också oerhört bra introduktion till denne specielle fransos.

Bret Easton Ellis – Imperial Bedrooms

Boken som egentligen skulle hetat ”Teenage Pussy” är en fortsättning på debutromanen ”Less than Zero” från 1985. Långt ifrån hans bästa, men även i sina sämre stunder överglänser han de flesta av sina kollegor.

Chuck Klosterman – Eating the Dinosaur

Klosterman är Amerikas Fredrik Strage. Ja, egentligen är det ju tvärtom, men du fattar vad jag menar. En nörd som skriver oerhört underhållande om oviktiga saker. Eller förlåt, som kan få det mest banala att bli det viktigaste som någonsin hänt. Klosterman är dessutom sportintresserad.

Om du har svårt att få tiden att räcka till vill jag verkligen avråda från att läsa essäsamlingen ”Eating the Dinosaur”. Du kommer nämligen att spendera veckor med att fundera kring fenomen som tidsresor i samtida fiktion, pepsireklams eventuella inträffande, Una-bombarens manifest samt basketspelaren Ralph Sampsons karriär.