Problemet med abstrakt tid är inte att den är onaturlig, utan att den är ett redskap för förtryck
Sören Mau
Gå upp gå till jobbet jobba jobba äta lunch
samma sak händer imorgon
jobba åka trick hem å sätta sig å glo
det är inget liv
det är slaveri
Ebba Grön
Vi har pratat om olika typer av tid och olika sorters rytmer. Det kan vara värt att stanna upp lite och reda ut vilka grundläggande rytmer som präglar vardagen.
Rytm innebär i det här fallet att något återkommer med viss regelbundenhet. Det finns både cykliska och linjära rytmer. Cykliska rytmer härstammar från naturen och kroppen, som dag och natt, årstider och tidvatten eller kroppens hjärtslag, hunger, törst och sömn. De har varken början eller slut, utan varje cykel föds ur en föregående och övergår i nya. Cyklerna repeteras, men aldrig identiskt och aldrig från samma punkt. Det händer alltid något nytt och oförutsett i varje ny cykel.
Människan försöker kontrollera och frikoppla sig från de cykliska rytmerna genom att skapa linjära rytmer. De består av serier av återkommande händelser som uppstår ur teknologi, produktion och konsumtion. Linjära rytmer är den mekaniska klockans tid som tickar på oberörd av natt och dag, väder och vind, sol och måne, begär och behov. Den delar upp tiden i skalor och segment, gör den lättare att kontrollera och möjlig att köpa och sälja.
Den linjära tiden är abstrakt vilket i det här fallet betyder att den bryter sig loss, drar sig ifrån och blir alltmer autonom i förhållande till planeternas och kropparnas tid. Tid i det här fallet betyder varken mer eller mindre än vad en klocka visar. Tid och makt har genom historien alltid handlat om just detta. Att skapa tid utan koppling till något annat än sig självt. En tid som går att kontrollera och göra produktiv i så stor utsträckning som möjligt.
De abstrakta, linjära rytmerna är enligt filosofen Henri Lefebvre städernas och stadslivets form av tid. Men även om arbetstider, öppettider och kollektivtrafikens tidtabeller fullständigt dominerar vissa platser finns det alltid traditioner, vanor och beteenden som utgår från cykliska rytmer. Vi sover på nätterna, äter vissa tider, är utomhus när det är ljust och varmt. Hunger, törst, trötthet och lust kommer alltid att göra sig påminda hur avancerat, invecklat och tidsligt kontrollerat ett samhälle än blir.
Relationerna mellan cykliska och linjära rytmer är komplexa. Ofta är de sammanflätade. Klockan mäter exempelvis abstrakta tidsenheter som sekunder och timmar, men även dygnets cykler. Ibland är de i harmoni, andra gånger i konflikt. Lefebvre kallar det ”polyrytmi” när de samspelar, ”eurytmi” när de samspelar harmoniskt och ”arrytmi” när de hamnar i konflikt.
Lefebvre menar att vardagslivet på en och samma gång både är en plats för de här samspelen samt resultatet av dem. Vardagslivet styrs mer och mer av klockornas abstrakta, linjära och repetitiva tid, men de cykliska rytmerna gör sig ständigt påminda. Klocktiden är enhetlig men samtidigt splittrad i fragment som ordnas hierarkiskt med arbetets tid överst, en tidslig maktrelation sprungen ur den mest centrala konflikten i kapitalistiska samhällen, den mellan arbete och kapital. Dygnets och årets skiftningar, kroppens behov och begär sticker fram mellan fragmenten, tuktade men livskraftiga och omöjliga att fullständigt kontrollera.
Vakna
Äta frukost
Pendla till jobbet
Jobba
Äta lunch
Jobba
Pendla från jobbet
Hämta barn
Äta middag
Sova
Vakna
Vilka rytmer påverkar din vardag?
Vilka cykliska rytmer styrs du av?
Sömn, hunger eller andra kroppsliga behov?
Dag, natt, årstider, väder?
Vilka linjära abstrakta rytmer styr?
Arbetstider, öppettider, tidtabeller, scheman?
TIDIGARE DELAR
Del I – Maktkronografi
Del II – Kolonisering av tid
Del III – Kolonisering med tid
Del IV – Kolonisering genom avkolonisering
LÄS GÄRNA OCKSÅ
Tidningen Brands temanummer om tid
STÖD DEN HÄR BLOGGEN (ok, du stöder inte just den här bloggen. Pengarna skänks vidare till intressanta projekt)
Skumrask 