Sist diskuterade vi cyklisk och abstrakt, linjär tid. Den här gången handlar det om annan form av abstrakt tid, nämligen dynamisk tid som till skillnad från linjär är instabil, i ständig förändring och föremål för olika konflikter,
Dynamisk tid uppstår när makt och teknologi sammanflätas. När en dator med uppkoppling gör varje plats till en potentiell arbetsplats och varje tid till potentiell arbetstid. När telefonen gör att du alltid kan vara på ett virtuellt köpcentrum. När du kan starta en tidsresa bara genom att trycka på en knapp, ta ett lån och köpa något för pengar du kanske inte ens har hunnit tjäna än.
Den dåliga nyheten, eller förlåt, den ännu sämre nyheten är att det sällan är du som bestämmer vad den dynamiska tiden ska innehålla. Ibland är du till och med lyckligt omedveten om den överhuvudtaget existerar.
Precis som linjär tid består dynamisk tid av långa serier som arbetstid, raster, shopping, fritid, reproduktion och så vidare. Men de är instabila, flytande, föränderliga och avlöser inte nödvändigtvis varandra utan kanske löper parallellt och läggs ovanpå både varandra och varandra och linjära och cykliska serier. En sorts tid kan också lätt förvandlas till en annan sort. De dynamiska tidsserierna återkommer, men inte regelbundet eller med samma inbördes kronologiska ordning som exempelvis en arbetsdag mellan nio och fem som övergår i fritid.
Linjära tid omförhandlas sällan och är ofta ett resultat av klasskamp. Vi har exempelvis haft åtta timmars arbetsdag i mer än 100 år. Det samma gäller andra linjära tidsfenomen som semester, karensdag, raster på arbetsplatser och föräldraledighet.
Dynamisk tid är däremot föremål för konstanta omförhandlingar. Omförhandlingarnas utgång påverkas av styrkeförhållanden mellan de inblandade parterna. Ibland sker omförhandlingarna smärtfritt eller till och med obemärkt. Ibland uppstår konflikt. Ju mer makt en part har, desto större blir inflytandet över utgången. Enkelt uttryckt, den som har stor tidslig makt kan förvandla någons tid till något helt annat.
Potentiellt förvandlar de vilken plats som helst till vilken annan plats som helst och vilken tid som helst, till vilken annan tid som helst. Tiden blir i allt större utsträckning en arena konflikter om hur den ska användas, av vem och till vad.
Det kan vara lätt att föreställa sig att dynamisk tid i första hand påverkar en liten grupp människor med relativt stor tidslig och rumslig makt över sina liv. En urban tekniktillvänd, privilegierad medelklass som kan jobba var och när de känner för.
Men allt fler berörs, som personer vars arbetsgivare inte erbjuder arbetsplats eller ens betraktar dem som arbetare. Likaså alla de som flyttade ut från sina arbetsplatser under pandemin och fortfarande inte återvänt i samma utsträckning eller överhuvudtaget.
Dynamisk tid berör definitivt alla de som inte har något annat val än att anpassa sig till en världsordning som alltmer saknar fasta regelbundna tider och där allt fler aktiviteter förväntas pågå oavbrutet. Den påverkar butikspersonal, kafé och restaurangpersonal, städare och chaufförer som får sina arbetstider och ibland arbetsplatser anpassade. Någons shoppingrunda halv tio en fredagskväll eller arbetspass på ett kafé tidigt en söndagsmorgon blir med detta någons annans obekväma, ofrivilliga arbetspass.
En tidsligt privilegierad person som jag själv kan välja att slå mig ner på ett visst kafé vid en viss tid och förvandla delar av min tidslighet till arbetstid och delar av rumsligheten till mitt tillfälliga kontor. Någon annan kanske väljer när de ska jobba men sitter på kaféet för att uppdragsgivaren inte håller med kontorsplats.
De som serverar kaffe och städar väljer varken när eller var de ska arbeta. Deras tid är linjär och formas av arbetsgivarens krav på att följa de privilegierades dynamiska tid.
En del arbeten präglas helt av dynamiska rytmer. I vissa gigjobb är bokstavligt talat allt föremål för förhandling. När de ska utföras, var de ska utföras, men vems redskap det ska utföras, på vilket sätt de ska betalas och vilken relation arbetsköparen ska ha till arbetssäljaren.
Att gigjobbaren åker runt i natten med sin privata flakmoped och samlar in elskotrar vars batterier hen sedan laddar hemma i vardagsrummet för en ersättning långt under kollektivavtalens lägstanivåer är inte en slump utan ett resultat av en konflikt där styrkeförhållandena varit mycket ojämlika. Där arbetslöshet, sociala skillnader och bristfälliga sociala skyddsnät sammanflätas med medieteknologier som förutom att tillhandahålla själva produkten också maximerar arbetsköparens profit och arbetssäljarens exploatering.
Dynamisk tid präglar givetvis också vardagen för alla som har en smart telefon eller någon annan tidsligt och rumsligt autopositionerad apparat. Varje gång de använder apparaten förvandlas tid till arbetstid när de tar del av reklam, passivt sänder information om sina förehavanden, utför arbetsuppgifter eller finslipar den sociala medieplattformens algoritmer.
Att flera olika tidsligheter, rumsligheter rytmer och tider existerar samtidigt, sammanflätas, krockar och påverkar varandra är inte någonting nytt. Men när makt sammanflätas med teknologier som nätverk och smarta apparater blir de möjliga tidsligheterna fler och möjliga att kombinera på fler sätt. De blir också möjliga att intensifiera och komprimera i större utsträckning. Tack vare de smarta apparaternas förmåga att inte bara ta emot information utan också sända och interagera blir vi också potentiellt sett alltid producenter av värde. Den här produktionen behöver inte ens vara medveten, som när någon loggar våra irrfärder över nätet eller när en smart klocka tankar sin användare på data som genast förvandlas till beståndsdelar i olika varor.
TIDIGARE DELAR
Del I – Maktkronografi
Del II – Kolonisering av tid
Del III – Kolonisering med tid
Del IV – Kolonisering genom avkolonisering
Del V – Cyklisk, linjär och abstrakt
LÄS GÄRNA OCKSÅ
Tidningen Brands temanummer om tid
STÖD DEN HÄR BLOGGEN (ok, du stöder inte just den här bloggen. Pengarna skänks vidare till intressanta projekt)
Skumrask 