Jag fick ett skivtips från min nya favoritblogg. Några norrmän har spelat in en slinga från den klassiska trummaskinen Roland TR-909 och pressat den på vinyl. Baksidan är blank och framsidan innehåller ett låst spår där slingan loopas i all oändlighet. Eller till grammofonen går sönder. Eller till du slutar betala elräkningen. Eller till världen går under.
Det här hade inte berört någon utanför musiknördkretsarna om det inte vore för en liten text på skivan där det står: ”The copyright in this sound recording is not owned by Tadao Kikumoto”. Varför är detta intressant? Jo, Tadao Kikumoto är nämligen konstruktör till både TR-909 och klassiska acidmaskinen TB-303 och numera dessutom hög chef på Roland. Han har alltså skapat ljudet på skivan.
Så jag är rädd för att norrmännen har fel. Eller rättare sagt, kommer att ha fel. Norrmännens enda insats är egentligen att de tryckt på en knapp för att få sin TR-909 att låta. De har i praktiken spelat in Tadao Kikumotos musik och släppt det på skiva.
Vad är skillnaden på att trycka på en knapp på en trummaskin och att trycka på en knapp på exempelvis en CD-spelare? Är upphovsrätten kopplad till den maskin man spelar upp musiken på? Är det skillnad om musiken redan finns i själva apparaten eller om man stoppar in någon sorts lagringsmedia? Kretskort eller cd? Och var går gränsen? Vad är skillnaden mellan en ipod och en trummaskin? Om det hade funnits förinspelade låtar i min ipod skulle de med största sannolikhet varit upphovsrättsskyddade.
Jag rädd att detta kommer att ge underhållningsindustrin ännu fler dåliga idéer. Det är bara en tidsfråga innan konstruktören av mitt ordbehandlingsprogram, Steve Jobs och ägarna till WordPress kommer att bråka om upphovsrätten till texten du läser just nu. Kanske Telia vill ha ett finger med i spelet också? Fråga bara Facebook som blev pionjärer på området när det gjorde anspråk på upphovsrätten till de foton medlemmarna laddade upp på deras server.
Det finns egentligen ingen gräns för vad som i teorin skulle kunna vara upphovsrättsskyddad. Så snälla, berätta inte det här för Henrik Pontén. Han skulle troligen missbruka informationen å det grövsta. Jag ser ingen annan lösning på situationen än att överge det privata ägandet över huvud taget.
