K9 i pension

För några dagar sedan berättade jag om roboten K9 som hyrts in av  djurskyddsorganisationen SPCA i San Fransisco för att jaga iväg hemlösa som slagit sig ner kring organisationens lokaler.

Det gick inte så bra. Av flera olika skäl. Dels gav sig ju någon på K9, välte den och smetade in den i barbecue-sås. Dels blev det väldigt dålig publicitet för SPCA. En organisation som värnar om hemlösa djur kanske ska tänka sig för innan de ger sig på hemlösa människor, eller ”clearly, it backfired” som en av SPCAs talespersoner uttryckte det.

Så K9 har fått gå i pension vilket ändå känns som ett lindrigare öde än föregångaren K5s, som dränkte sig själv i en fontän.

Men det dyker också upp en hel del frågor i kölvattnet av den här historien. Vi har alltså en organisation som arbetar för djurens rättigheter som hamnar i konflikt med hemlösa och människor som arbetar för hemlösas rättigheter. Men robotarna då? Finns det robotskyddsorganisationer eller till och med roboträttsorganisationer?

Hur mänskliga behöver robotar bli för att sådana ska uppstå? Eller vänd på det, hur mycket maskiner måste vi bli?

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara